Krigshotet bäddar för stora utgifter – och tynger de unga
Ulf Kristersson fortsätter att upprepa att det varken är krig eller fred i Sverige.
Ett budskap som lägger mer last på de ungas börda och deras allt mer pessimistiska syn på framtiden, samtidigt som det har en tydlig annan uppgift.
Uttalandet bäddar för de stora investeringar i försvaret som kommer komma de närmsta åren.
Ulf Kristersson ställde sig på scenen under den säkerhetspolitiska konferensen Folk och Försvar och basunerade ut att Sverige inte är i krig, men att det inte heller är fred. I en sal fylld till brädden av militärtoppar, polischefer, försvarspolitiska politiker och intresseorganisationer som jobbar mot försvarsindustrin sitter ett sånt budskap som handen i handsken. Sedan Sverige blev medlem i Nato för snart ett år sedan, är den militära inriktningen att fred är något man upprätthåller genom avskräckning och upprustning. Det här är en samling åhörare som varje dag förbereder sig på krig.
För första gången på flera decennier fanns det också en finansminister på plats under konferensen i Sälen. Inte konstigt, frågan om hur det växande försvaret och beredskapen ska finansieras har potential att bli en politisk konflikt i den kommande valrörelsen. Försvarsanslagen förväntas öka från 138 till 186 miljarder de kommande fem åren. Den civila beredskapen ska biffas upp. Sedan det finanspolitiska ramverket ändrades i höstas finns mer muskler och mer pengar, men behoven är stora på många håll i samhället och då räcker inte 25 extra miljarder långt. Moderaterna vill göra omprioriteringar, inom socialdemokratin finns en rörelse att kräva ett underskottsmål i stället och på det sättet få loss mer pengar. Både KD och V vill ha underskottsmålet. Socialdemokraterna vill också finansiera det växande försvaret med höjda skatter för höginkomsttagare, den så kallade beredskapsskatten.
Publiken där i Sälen är i alla fall rörande överens om en sak – det viktigaste är att försvaret rustas upp. De här tre dagarna i Sälen är det enda tillfället på året du kan höra en vänsterpartist och en moderat vara helt överens.
Att i det sällskapet säga att Sverige befinner sig i ingenmanslandet mellan krig och fred, överraskar inte. Men så sa statsministern samma sak under partiledardebatten i riksdagen, tillbaka i verkligheten och ute ur den försvarspolitiska bubblan.
För enkelhetens skull kan vi kalla partiledardebattens publik för ”väljarna”. Även om de väljare som följde den nästan tre timmar långa debatten med all sannolikhet är få till antalet.
Den här publiken har inget emot att rusta upp försvaret, försvaret är en av väljarnas viktigare frågor – däremot har de förmodligen en del att säga om vad det kommer att betyda för samhället. Framförallt har de unga en del att säga.
Mätningar visar att unga allt mer tappar sin framtidstro. Ungdomsarbetslösheten ökar, det har aldrig fötts färre barn i Sverige och klimatpolitiken, som är en av de unga väljarnas viktigaste frågor, leverar ökade utsläpp och nedslående resultat. Förra året var det varmaste året som uppmätts.
Och nu är det enligt statsministern inte ens fred längre.
Tidöregeringen och framtida regeringar kommer att behöva förankra de kraftigt ökade försvarsutgifterna för sina väljare. Strategin verkar vara att skaka liv i folks beredskapsvilja med yttre hot och krigsskrammel.
