Mr Trump är en förolämpning
I söndags oljade jag bryggan på landet. Hela dagen stod jag framåtböjd och arbetade, och vaknade följaktligen ledbruten på måndagsmorgonen.
I klockradion hojtade Donald Trump, överraskad av att Putin bombar Ukraina. Trump känner Putin väl, säger Trump, han förstår inte vad som hänt med Vladimir.
Jag steg upp, drack te och möttes i tidningen av nyheten att Trump pausar sina chocktullar mot EU. Jag försökte minnas tidslinjen. Det var väl så att han skulle införa tullarna, beslutade att pausa dem i 90 dagar, beslutade förra veckan att strunta i de 90 dagarna och införa dem på studs? Och nu pausar han dem igen?
Jag lämnade tekoppen och hämtade en samling med Torgny Segerstedts artiklar i bokhyllan i vardagsrummet. Segerstedt var en bildad herre, teolog, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT), briljant stilist. Han var Sveriges klaraste röst mot nazismen under de farliga åren på 1930- och 40-talen.
30 januari 1933 tillträdde Hitler som rikskansler i Tyskland. Tredje februari skrev Segerstedt en berömd kolumn: ”Herr Hitler är en förolämpning”.
”Det är faktiskt en förolämpning mot allt vett att pracka på ett stort folk en styresman av denna kaliber… nu skola vi alla tvingas sysselsätta våra tankar med vad hr Adolf Hitler hittar på.”
Medan jag läste försökte jag minnas vad Donald Trump hittat på de senaste dagarna. Han skulle ordna fred i Ukraina på ett dygn. Det sa han före valet. Sedan justerade han det till tre månader, tror jag. Nu säger han att Ryssland och Ukraina får sköta sig själva.
Han skulle väl fixa fred i Mellanöstern också?
Han har gjort ett rasande angrepp på Bruce Springsteen och hotar med något slags utredning mot rockstjärnan.
Han försöker knäcka världens berömdaste universitet, Harvard.
Han struntar i domstolsbeslut.
Han har inför öppen ridå tagit emot en muta från Qatar i form av ett flygplan och skryter med att det vore dumt att tacka nej.
Torgny Segerstedt skrev sin artikel 15 år efter första världskrigets slut. Det är det kriget han syftar på:
”Före kriget nödgades hela världspressen ägna uppmärksamhet åt kejsar Wilhelms skrävel.”
Den tyske kejsaren var en skrythals med sadel i stället för stol vid skrivbordet. Han var en av männen som startade första världskriget. Det slutade med att han själv fick fly till Holland. Han ägnade återstoden av sitt liv åt att skylla på alla andra och för motionens skull hugga ved.
Wilhelm fick sin ställning som arv. Hitler var folkvald. ”Och det enda hans val till rikskansler garanterar är slagsmål och blodutgjutelse”, skrev Segerstedt.
När jag läst så långt försökte jag minnas fler bravader av Trump de senaste dagarna.
Han förnedrade president Cyril Ramaphosa genom att ljuga om folkmord på vita i Sydafrika.
Rundresan i Mellanöstern tycks till stora delar ha handlat om privata affärer, med kryptovaluta bland annat.
Han utsåg sin svärsons pappa Charles Kushner till ambassadör i Frankrike. Kushner saknar diplomatiska meriter, har suttit i fängelse för bland annat skattebrott och otillbörlig påverkan av vittnen, och har förlorat rätten att verka som advokat i flera delstater.
”Och den karlen skall nu världspressen nödgas syssla med var dag som Gud ger en tid framåt… Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning”, skrev Torgny Segerstedt.
Jag läste texten första gången för länge sedan när Ordfront gav ut en samling av Segerstedts kolumner, ”När stormen klarar sikten”.
Då tyckte jag att den var väl aristokratisk, en snobbig fnysning. Nu förstår jag hans känsla. Det är kväljande att varje dag matas med Trumps skryt, lögner och dumheter som påverkar hela världen.
Vi står i en storm om idioti, men stormen klarar inte sikten: vi går mot ett djupnande mörker.
Mr Trump är en förolämpning.
Den snärtiga formuleringen skaver tyvärr. Segerstedt trodde att Hitler skulle bli kortvarig: ”Så värst länge blir det väl inte”.
Tolv år senare låg Europa i ruiner.