Meta försöker runda lagen med Facebook
Sveriges konsumenter: Den nya betalmodellen är bara en avledningsmanöver
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-01-23
DEBATT. Att Facebook är gratis och alltid kommer att vara det visade sig vara en sanning med modifikation. Vintern 2023 lanserades nämligen möjligheten att betala för att slippa annonser. I november 2024 tillkom ett tredje alternativ: att använda tjänsten utan personanpassning, men med reklamavbrott i stället för månadsbetalningar.
Skälet till att Meta, företaget bakom Facebook och Instagram, valde att frångå löftet om för evigt kostnadsfria tjänster handlar förstås om EU-reglering. Men syftet med den nya betalmodellen är huvudsakligen att avleda uppmärksamhet från faktumet att Metas gratisvariant fortsätter att trotsa .
Ända sedan GDPR trädde i kraft våren 2018 har europeiska tillsynsmyndigheter stångats med Meta och deras kompisar om hur lagstiftningen ska tolkas.
Techjättarna var från dag ett fast beslutna om att fortsätta ungefär som vanligt, samtidigt som småföretagare och ungdomsledare över hela landet i panik (och ibland i onödan) slängde gamla kund- och deltagarlistor.
På andra håll blev GDPR en kreativ ursäkt för att slippa göra jobbiga grejer och inom dataskyddskretsar blev samtyckeströtthet snabbt ett hett ämne.
En lagstiftning är dömd att bli ett PR-fiasko om den lägger krokben för Micke, eldsjäl i den lokala fotbollsklubben, samtidigt som den enkelt viftas bort av Mark, grundare till ett av världens största techföretag.
Men det blir alltmer tydligt att Meta långsamt förlorar tolkningsstriden och därför kommer att tvingas respektera dataskyddslagstiftningen på riktigt.
Det övergripande syftet med Metas GDPR-balett har alltid varit att behålla sin maktposition på annonsmarknaden
Meta har genom åren avverkat många juridiska räddningsplankor.
Först menade företaget att användaravtalet (som ingen läser) gav företaget rätt att göra lite som de ville, sedan tvingades de byta till så kallad intresseavvägning (deras intressen vägde förstås tyngre än våra) och nu är vi slutligen framme vid att Meta tvingas be varje användare om lov innan de till exempel försöker utröna vad vi åt till frukost.
Metas annonsmodell går ut på att spåra människors rörelsemönster och beteenden för att till andra företag sälja möjligheten att rikta annonser. Det är något som myndigheter så väl som vanligt folk på goda grunder uppfattar som problematiskt.
Att det går att betala sig fri från integritetskränkningen gör inte kränkningen mindre allvarlig.
Redan förra året var vi kritiska till hur Meta marknadsförde sin nya betalmodell. Och även om Meta tvingats vidta åtgärder står vi kvar i vår kritik. Särskilt eftersom den senaste innovativa undanmanövern från företaget är att tvinga vissa användare att genomlida godtyckliga reklamavbrott som inte går att skippa.
Målet är helt uppenbart att valla dessa användare mot att återaktivera personanpassningen för att slippa reklamavbrotten.
Det övergripande syftet med Metas GDPR-balett har alltid varit att behålla sin maktposition på annonsmarknaden. Men någon gång måste dansen få ta slut.
I dag kräver Sveriges konsumenter tillsammans med andra europeiska konsumentorganisationer att tillsynsmyndigheterna sätter ner foten mot Metas senaste tilltag och säkerställer att våra EU-lagar respekteras också av amerikanska techjättar.
Det kommer att gynna inte bara konsumenter, utan hela internetekonomin, inklusive innovativa svenska startups och den annonsfinansierade journalistiken som kan börja konkurrera på mer rättvisa villkor.
Sinan Akdag, sakkunnig digital konsumenträtt på Sveriges konsumenter
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.