Skydda vårdplatserna – KD vill införa en stopplag
Ebba Busch (KD): Ingen borgfred i vårdfrågan i valet 2026
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-06-27
Just nu monterar regionerna ned sjukhus och vård.
Samtidigt väljer partier nationellt att blunda för konsekvenserna.
Det duger inte.
Kristdemokraterna vill därför införa en stopplag mot vårdnedläggningar och samtidigt införa en nationellt garanterad vårdnivå, både för att säkra patienternas rätt till vård och Sveriges beredskap.
DEBATT. Sverige har under lång tid haft för få vårdplatser. Det skapar köer, stressade medarbetare och leder till att människor inte får den vård de behöver i tid. Regeringen gör stora insatser för att trycka tillbaka vårdköerna. Dessvärre räcker det inte, när det är regionerna som styr vården. Ingenting tyder på att regionerna samlat kommer att ta sitt ansvar och se till att vårdköerna försvinner.
Sverige behöver ett statligt vårdansvar
De regionala skillnaderna är också stora. I Jönköping väntar åtta procent för länge på vård, alltså längre än vårdgarantins 90 dagar. I Östergötland är motsvarande siffra hela 52 procent. Samtidigt som människor väntar olagligt länge på vård, väljer en del regioner att lägga ned vårdkapacitet.
Under tiden ser politiker på nationell nivå på medan kollegorna i Sollefteå monterar ned vitala delar av sjukhuset – trots att Försvarsmakten på orten ska växa och trots att sjukhuset har en stor betydelse för Sveriges beredskap. Denna betydelse har dessutom vuxit sedan vi gick med i Nato. Men nationella angelägenheter som landets beredskap behöver regionpolitikerna i Västernorrland inte bekymra sig om.
I Ljungby lägger en rödblå ohelig partiallians ned intensivvårdsplatser och försvagar därmed kraftigt hela den västra delen av regionens tillgång till snabba insatser när livet står på spel. Också detta en försvagning av Sveriges beredskap för kris, höjd beredskap och krig. Dessa exempel, liksom de rödgrönas nedläggning av ätstörningsvård, palliativ vård och geriatrik i Stockholm – visar på det oacceptabla i att vi i dag har 21 olika regionala vårdapparater. 21 regioner vars ansvar för Sveriges nationella intressen är lika med noll.
Kristdemokraterna har länge argumenterat för att staten ska ta över ansvaret för vården. I den nyligen avslutade Vårdansvarskommittén blev partiernas omsorg om de egna regionalpolitikerna och en 160 år gammal vårdstruktur större, än att ge Sverige förutsättningar att klara vårdens utmaningar på sikt.
Behoven i och förutsättningarna för vården är inte desamma år 2025 som de var på 1800-talet. Inte desto mindre kan man av kommitténs underlag konstatera att Sverige behöver ett statligt vårdansvar – och i väntan på ett sådant – ökad statlig styrning.
Ingen borgfred i vårdfrågan i valet 2026
Kristdemokraterna menar att stora utmaningar i vården och ett nytt säkerhetsläge kräver ett nationellt basutbud av vård, en garanterad nivå, där staten definierar behov och säkrar att vård finns där den behövs.
I väntan på att staten ska öka styrningen av vården och definiera ett basutbud – och i väntan på att staten på sikt ska kunna ta över hela vårdansvaret – vill Kristdemokraterna se en stopplag som hindrar 21 regioner från att på sin kant lägga ned sjukhus och vårdplatser som behövs ur ett nationellt perspektiv. Ett behov som både behöver ta hänsyn till Sveriges beredskap och till patienternas tillgång till vård nationellt.
Det blir allt mer uppenbart att Kristdemokraterna är det parti som tar ansvar för vården. När andra partier sätter systemet före patienterna, regionpolitikernas makt före vårdens kvalitet, fortsätter vi att ta strid för en god och likvärdig vård oavsett var i landet man bor. Det finns en reformfobi och en ovilja till nödvändiga reformer.
Vi kommer därför att ta frågan till väljarna. Det kommer inte råda borgfred i
vårdfrågan i valet 2026.
Ebba Busch, partiledare (KD)
