Här har du den perfekta boken att ge bort i jul
Kulturredaktionen tipsar om de bästa klapparna
RASMUS LANDSTRÖM:
”Mitt skydd och min storm” av Arundhati Roy (Natur och kultur)
Den Bookerprisade ”De små tingens gud” har älskats av läsare över hela världen, men frågan är om inte Arundhati Roys porträtt av sin mamma i ”Mitt skydd och min storm” är det bästa hon har skrivit. På en prosa klar som vatten berättar Roy om en moder som både var narcissistisk hustyrann och ett politiskt föredöme. Boken är en övning i att bevara kärleken, även till svåra människor – en själslig motsvarighet till att hålla ett flämtande värmeljus levande i en snöstorm. Läs den och bli lite bättre på att vara människa!
”Klenoden” av Klas Östergren (Polaris)
Klas Östergren är verkligen i högform. På senare år har han skrivit utsökta romaner som ”Renegater”, ”Två pistoler” – och nu ”Klenoden”. Som läsare fröjdas man av att återse flera karaktärer från ”Gentlemen”-serien och stifta bekantskap med den ofrivilliga beredskapspoeten Heintz Konradsson. Men den verkliga storheten med ”Klenoden” är att Östergren behandlar den plötsliga omsvängningen i Natofrågan som en deckargåta. Ett snillrikt grepp! Nog förvånade det en och annan att litteraturens eviga dandy plötsligt kom med en litania över fredsrörelsens marginalisering. Läs och njut av en roman där varenda mening är rikt ornamenterad.
”Fråga 7” av Richard Flanagan (Bonniers)
Slutet av året bjöd på en verklig överraskning: en australiensisk essäroman om atombomben som tog svenska kritiker med storm. Richard Flanagan skriver en prosa som är så intelligent, så engagerande ner till minsta kommatecken, att den tycks laddad med ren kärnenergi. Dessutom är Flanagan fullkomligt orädd, han vågar undersöka skrämmande frågor som: var det en roman som gav inspiration till atombomben? Skulle fler japaner ha dött om bomberna inte fällts?
ÅSA LINDERBORG:
”Smultronstället” av Jesper Högström (Weyler)
Augustprisjuryn ska man kanske inte bry sig om, men det är ändå själva fan att de kunde hoppa över Jesper Högströms bok om sin pappa Leif, född 1942, död alldeles för ung. Charmknutten från Skanör, uppvuxen bland torpare och hantverkare, byggde sig ett liv med familj och karriär inom varuhusbranschen. En levnadsglad folkpartist och humanist, som plötsligt förlorar allt. ”Smultronstället” är ett oförglömligt porträtt av en ömsint man och en pappa som gjorde så gott han kunde, utan att nå riktigt ända fram.
”Ofred – Ryssland inifrån” av Åsne Seierstad (Polaris)
Jag har läst Åsne Seierstads alla böcker, från den etiskt problematiska ”Bokhandlaren
i Kabul” (2002) till den frasfärska ”Ofred”, hennes bästa bok i en redan enastående
titellista. Det är så mycket skrivet och sagt om Rysslands krig mot Ukraina, men Seierstad – som pratar ryska – ville se med egna ögon. Framför allt ville hon prata med dem som ingen bryr sig om: ryssarna. ”Ofred” är ett mästerverk till reportage, inte minst för att Seierstad aldrig sätter sig på några höga hästar.
”Dä kvetter – Gustaf Fröding som student” av Johan Svedjedal (Bonniers)
Har man en gång råkat på Gustaf Frödings poesi, släpper man honom aldrig. Den melodiska dikten, där vokalerna spelar både bas och flöjt, griper tag i en på ett märkligt vis. Liksom det tragiska levnadsödet. Mycket är skrivet om Fröding, men med ”Dä kvetter” täpper Johan Svedjedal till en häpnadsväckande stor lucka: Frödings formativa studentår i Uppsala. På en utsökt sakprosa tecknar han en psykiskt instabil poet i vardande, en ”sviniös” figur som slits mellan skam och högfärd.
ERIC ROSÈN:
”Liken vi begravde” av Lina Wolff (Bonniers)
Försitt aldrig chansen att tipsa om Lina Wolff är en bra hållning, även när hon nyss tilldelats Augustpriset. Wolff är en särskild sorts varg i den svenska författarfaunan, farligare än du först tror. ”Liken vi begravde” är en roman med stilistisk schvung, folkloristiskt våld och en syskonduo vars dynamik fick mig att tänka på Ágota Kristóf. En ljuvlig roman!
”Det är läsaren som skriver boken” av Kristoffer Leandoer (Natur och kultur)
Vill man vistas på en plats där litteraturen är magisk och storslagen men samtidigt avväpnande chill är det här man ska vara. Leandoer uppmanar dig att vara en dum läsare och säger att det faktiskt också är upp till dig att se till att boken du läser blir bra. Han visar hur fiktiva karaktärer fortsätter att leva sina liv i århundraden: ”Hamlet går till jobbet varje dag.”
”Chip war: kampen om världens viktigaste teknologi” av Chris Miller (Stolpe)
Den här utkom på svenska redan förra året, men jag upptäckte den först i år och den måste vara med här. Den äter sig in i min hjärna, lägger sig som ett raster genom vilket jag nu ser världen. Chris Miller visar hur allt som står på spel, alla krig och konflikter, verkar handla om halvledare, transistorer och chip. Alla behöver förstå på vilket sätt.
ROBERT ASCHBERG:
”Ved: allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ” av Lars Mytting (Natur och kultur)
Förnämlig handbok som bör finnas i varje eldares hem. Mytting utreder allt: från träd till brasa, från yxa till motorsåg. Rikt illustrerad. Behandlar även vedsjukan, som kan drabba äldre män.
”Vitön” av Bea Uusma (Norstedts)
Faktaspäckat praktverk om ingenjör Andrées katastrofala polarexpedition med luftballong år 1897. Spännande som en deckare, extremt detaljerad och ett fascinerande bevis på Uusmas besatthet av ämnet.
ULRIKA STAHRE:
”Ett år av apokalyptiskt tänkande” av Linda Spåman (Galago)
I Augustprisnominerade ”Ett år av apokalyptiskt tänkande” följer läsaren en pappas färd från livet som sjuk i als till döden, och det som i fantasin verkar komma efter. Linda Spåmans tecknade rutor sjuder av känslor som är rufsiga och tufsiga ungefär på det sätt som dödens närvaro kan vara.
”Stone butch blues” av Leslie Feinberg (Dockhaveri)
Den kom visserligen i slutet av 2024, men ”Stone butch blues” av Leslie Feinberg, i ny svensk översättning av Ylva Emel Karlsson, skulle jag kunna tipsa om varje år. En utvecklingsroman och queer klassiker som har allt – från förtryck och polisvåld till kärlek och facklig kamp.
”Andra vågen” av Pelle Sunvisson (Verbal)
Migrantarbetare och deras arbetsvillkor syns sällan. Utom när olyckor skett, eller när de strejkar, som långtradarchaffisarna gjorde sommaren 2023 i tyska Gräfenhausen. Den strejken och mycket annat skildrar Pelle Sunvisson i sin ”Andra vågen”. Reportagebok, dagbok, deltagande observation, fiktion – blandformen speglar det outtröttliga.
SANNA SAMUELSSON:
”Krafter” av Ursula K. Le Guin (Palaver press)
Palaver press har under de senaste åren gett ut Ursula K. Le Guins sista bokserie ”Krönikor från västra kusten”, översatt av Lena Jonsson. Magisk intellektuell fantasy för vuxna. I ”Krafter”, som är den sista i serien, spelar boken som objekt en fascinerande roll.
”Ni lyser i mörkret” av Liliana Colzani (Wahlström och Widstrand)
En bok jag haft stor glädje av i år är ”Ni lyser i mörkret” av Liliana Colzani, översatt av Hanna Nordenhök. För den som vill förkovra sig i sydamerikansk litteratur är detta en boliviansk författare som kan rekommenderas, med noveller om klass, ursprungsbefolkning och miljögifter.
Prenumerera på tidskriften Provins
Provins har under året gett ut flera starka nummer under författaren Elin Perssons redaktörskap. För den som vill förstå den gröna ”omställningen” i norr och de nya industrisatsningarna är det vältajmade Northvoltnumret oumbärligt, liksom det senaste numret med det hjärtskärande temat fäder.
IRENA POZAR:
”Divnas bok” av Karoline Mirković (Wahlström och Widstrand)
När jag läste “Divnas bok” var det första gången jag såg kriget på Balkan skildras varsamt. Norska debutanten Karoline Mirković gör något så ovanligt som att med kärlek i stället för aggression skildra det mest aggressiva som finns: krig. Genom huvudkaraktären Divnas ögon ser vi hur ett krig påverkar människor långt bortom landsgränser. Tack vare hennes blick på sig själv och det som finns i hennes direkta närhet i Nordnorge sent 80-tal förstår man plötsligt även samtida konflikter, och varför de ”importeras”, på ett helt nytt sätt.
”Kalmars jägarinnor” av Tove Folkesson (Weyler)
Det har gått elva år sedan ”Kalmars jägarinnor” kom ut, och det slår mig nu att jag verkligen har saknat den. Jag kan inte minnas att jag sedan dess läst en så gripande, vass och rolig skildring av att vara tonårstjej. Om du har en ung kvinna i din närhet så är det här boken du ska ge henne, och varför inte även de två andra delarna i trilogin: ”Sund” och ”Ölandssången”.
”Backlash: the undeclared war against American women” av Susan Faludi
För den feminist som känt sig gaslightad, ensam eller osäker de senaste åren är Pulitzervinnande Faludis ikoniska ”Backlash” som honung för själen. Det är hemskt provocerande och mörk läsning, ja, men den begripliggör också den tillbakagång i jämställdheten som vi nu ser världen över. Inte minst visar Faludi hur feministiska framsteg alltid möts av ett patriarkat som är redo att gå långt för att utradera även de små vinsterna.
JOHAN MATHIAS SOMMARSTRÖM:
”Sekelskiftesmorden”, bokserie av Katarina Wennstam (Bookmark)
Fyra kvinnor från olika samhällsklasser som mot alla odds blir vänner och löser mordfall. I centrum står dåtidens fattigdom och framför allt, kvinnors brist på rättigheter. Tillsammans blir de en progressiv kvartett som kämpar för rättvisa och jämställdhet.
”Hundra blommor” av Omar Alshogre (Forum)
Den syriske aktivisten Omar Alshogre berättar gripande om sin skräcktid i Sednayafängelset utanför Damaskus. Ett fängelse som kallats ”mänskligt slakthus” och där minst 13 000 människor dödades av Assadregimen. Otäck, gripande men med hopp och värme.
”Allt har en smak av aska” av Cecilia Uddén (Bonniers)
I Cecilia Uddéns bok om Israel och Palestina låter hon människorna i denna oförsonliga konflikt bli annat än generaliserade karikatyrer. De blir verkliga människor med drömmar och känslor som visar oss det olidliga i en katastrof som aldrig tar slut.
ANNIE MÅNSSON:
”Fourth wing” av Rebecca Yarros (Gondol)
Den här actionpackade romantasyboken är fylld av drakar, dödliga prövningar och förbjuden kärlek. Med högt tempo, starka karaktärer och plot twists är det en bladvändare utan dess like.
”Binding 13” av Chloe Walsh
En hjärtskärande sportromance om två trasiga tonåringar som mot alla odds hittar trygghet i varandra. Författaren får verkligen fram smärta, värme och oväntade skratt på ett sätt som känns äkta.
”Verity” av Colleen Hoover (Modernista)
En beroendeframkallande, mörkt gripande thriller med oväntade vändningar och starka känslor. Den blandar spänning och förbjuden attraktion på ett sätt som håller dig fast från första sidan till sista.
LISA RÖSTLUND:
”Den sista milen. Om e-handelns osynliga arbetare och de snabba paketens dolda pris” av Julia Lindblom (Forum)
Stöd din lokala bokhandel – ta dig dit, fysiskt, se folk i ögonen, fråga om tips, heja. Varje gång vi klickar hem något är det till en kostnad – förutom för klimat och miljö kanske även för oss själva, tänker jag? Men också för människorna som utgör stommen på den exploderande pryl-leveransmarknaden. Med finstämd närvaro skildrar Julia Lindblom mannen som jobbar tolv timmar om dagen men ändå inte har råd med en tågbiljett för att hälsa på sin dotter i Malmö. Eller de som utvisas – utan lön – när budbolagen går i konkurs. En välbehövlig självrannsakan, i hopp om att övriga klappar är mer hållbara.
”Rävbacken” av Emil V. Nilsson (Natur och kultur)
Ängsskallra, slåtterfibbla. Göktyta, törnskata, gulsparv. Blom- och fågelnamnen i sig är som smärtsamt vacker poesi i en tillvaro där allt fler arter tillåts försvinna. När biologen Emil Nilsson och hans familj ihop med grannar för tio år sedan bestämde sig för att återställa den igenväxta ängsmarken utanför Uppsala så fylldes allt på kort tid med ett myller av liv. Den här boken släpptes 2024 men jag vill ändå lyfta fram den. Den speglar ett hoppfullt mikrokosmos som växer fram, i en värld där de vilda arterna – och i förlängningen vi själva – snart inte längre har någon plats.
”Jenka och jag” av Elin Lindell (Alfabeta)
Känner du ett barn mellan sex och tolv år ska du slå in den här och ge bort dig själv som upplevelsepresent (din uppläsning blir en klapp till er båda). Boken nominerades välförtjänt till Augustpriset. Lindells förra, den helt ljuvliga serieberättelsen ”Världens sämsta syster”, prisades som bästa barnbok med Nils Holgersson-plaketten i fjol – släng gärna med den i paketet. Precis som med alla Lindells böcker är den lågmälda, krassa livshumorn i bild och text en terapi för alla åldrar.
MINNA HÖGGREN:
”Den sista kastraten” av Ellika Lagerlöf (Bonniers)
Jag kan inte tänka mig en bättre novellsamling att läsa under mellandagarnas upplösningstillstånd. Allt är kletigt och äckligt i Ellika Lagerlöfs debut ”Den sista kastraten.” Barnen och avsaknad av barn är ett återkommande tema samtidigt som kroppens alla obscena uttryck får stå i centrum. Om julmaten växer i munnen eller om släkten får en att vilja gräva ner sig i en grop är den här läsningen en möjlig tillflyktsort.
”Body double” av Hanna Johansson (Norstedts)
Hanna Johanssons andra roman ”Body double” borde åtminstone ha nominerats till Augustpriset i den skönlitterära kategorin. Berättelsen om Naomi och Laura och den mystiska kvinnan som arbetar med att transkribera band åt en spökskrivare är till lika delar fängslande och förvirrande. Den surrealistiska thrillern ligger så nära filmens universum att alla sinnen aktiveras. Läs högt och diskutera efteråt för att försöka förstå vad ni varit med om.
”Kärlekens tid” av Magnus Västerbro (Bonniers)
Magnus Västerbro har tidigare ägnat sig åt mänsklighetens mörkare sidor. Det har handlat om krig och svält men nu är det dags för ”Kärlekens tid”. Han ifrågasätter idén om att den romantiska kärleken uppstod på 1100-talet och menar att den funnits lång tidigare än så. Den som vill förkovra sig i historia men är trött på lidande har 540 behagliga sidor framför sig.
KARIN PETTERSSON:
”Farliga förbindelser” av Pierre Choderlos de Laclos (Natur och kultur)
Det är lätt att förstå franska revolutionen när man läser Pierre Choderlos de Laclos ”Farliga förbindelser”, i år utkommen i den första svenska nyöversättningen på 70 år. I denna klassiska brevroman beskrivs den franska aristokratins excesser och depraverade levnadssätt via det erotiska maktspelet mellan markisinnan de Merteul och vicomte de Valmont. Boken kan med fördel läsas parallellt med en eller ett par av de filmatiseringar den gett upphov till: som ”Farligt begär” från 1988, Milos Formans ”Valmont” eller varför inte ”En djävulsk romans” från 1999.
”Empire of AI” av Karen Hao (Penguin press)
Ett fåtal företag dominerar den AI-teknologi som suger upp en allt större andel av världens resurser och formar vår framtid. I den mästerliga boken ”Empire of AI” (tyvärr inte översatt till svenska) beskriver tech-journalisten Karen Hao hur en av dessa jättar, OpenAI, gått från altruistisk startup till imperiebyggande utsugarmaskin. En mörk, pedagogisk och oundgänglig skildring av samtiden.
”De närmaste” av Henrik Bromander (Weyler)
Svensk samtidslitteratur anklagas ofta för att vara navelskådande och klassblind. Här finns motsatsen: ett episkt familjeepos som sträcker sig från 80-talet och framåt, och beskriver folkhemmets fall, välfärdsentreprenörer och den autonoma vänstern. Henrik Bromander är en av sin generations vassaste skildrare av manlighet, makt och maktlöshet. Detta är hans mest ambitiösa roman hittills – läs den!
ANNA ANDERSSON:
”En magisk man” av Maria Maunsbach (Natur & kultur)
”En magisk man” är något så ovanligt som en lycklig kärlekshistoria med olyckligt slut. Det är ingen spoiler utan romanens hela premiss; flyttgubben och MMA-fightern Mikael måste lämna Jenny för att uppfylla sin dröm om ett gym i Thailand. Jenny berättar om deras relation och om Mikael med de vackra lockarna och de underbara låren – och sällan har någon skrivit bättre om den ljuvliga intimitet som bara äkta kärlek kan skapa.
”Tomhet och ömhet” av Isabella Nilsson (Ellerströms förlag)
Väntar dig en blå jul? Då är det här julklappen du ska unna dig själv. Det finns ingen som hanterar svenska språket skickligare än Isabella Nilsson, och ingen som skriver lika roligt om det svarta. Alltså jag menar fnittra högt-roligt. I ”Tomhet och ömhet” gör hon upp med en kraschad relation med en gift kulturman: ”Jag ligger bara med litteraturkritiker, litteraturredaktörer och litteraturvetare. Inte av princip, men i princip”. Din jul kommer att få ett nytt skimmer, jag lovar.
”Trädgårdsmästaren och döden” av Georgi Gospodinov (Ersatz)
När cancern kommer tillbaka i Georgi Gospodinovs pappa lämnar han sin älskade trädgård för att få vård i Sofia. Men det finns just inget att göra, utan han flyttar in hos sonen Georgi, som vårdar sin far till slutet. Gospodinov skriver om denna sista tid, men berättar också om sin fars liv och hur det formades – begränsades – av kalla krigets Bulgarien. Mest är det dock en bok om kärlek, mellan far och son och till en trädgård. Inte ens den hårdaste diktator kan få den att sluta gro.
Café Bambino: Indie Sleaze, arvet efter Vice och kriget mot de unga
Konstpodd: I själva verket
