Det är inte längre kul med en laglös amerikan
Nu ser man Mission: Impossible-filmerna i ett nytt ljus
Världen står inför en global katastrof och dess öde ligger i händerna på en enda man. En man som agerar helt efter eget huvud, utan hänsyn till vare sig den amerikanska konstitutionen eller folkrättsliga avtal, och som värderar blind lojalitet högre än något annat.
Nej, jag pratar inte om Donald Trump, utan om huvudpersonen i nya ”Mission: Impossible – the final reckoning”. Tom Cruise gör sin sista insats (påstår han) som toppspionen Ethan Hunt i den påkostade actionthrillern som får svensk biopremiär idag.
Och som vanligt ligger mänskligheten illa till. En allsmäktig AI som kallar sig Entiteten har infiltrerat alla världens nationers säkerhetssystem och lägger nu i tur och ordning under sig kärnvapenarsenalerna. USA:s ledning debatterar om det inte är bäst att börja bomba innan man förlorar kontrollen. Men Ethan Hunt och hans team har en plan för att stoppa undergången, som innefattar ett elektroniskt ”giftpiller”, en dyktur till en sjunken ubåt i Berings sund och ett knytnävsslagsmål på en flygplansvinge.
Det är business as usual för Ethan Hunt. Men verkligheten är inte som vanligt. Plötsligt är det som att hela ”Mission: Impossible”-bygget badar i ett nytt ljus, och det är inte smickrande.
Som ett av 2000-talets mest framgångsrika Hollywoodvarumärken har serien upprätthållit den mångåriga traditionen att exportera amerikanska värderingar till resten av världen med hjälp av eskapistiskt actionraffel.
I de åtta filmerna saluförs idén om USA som det sista moraliska ankaret i en instabil värld, och att mänsklighetens enda hopp är en karismatisk amerikansk hjälte som inte behöver följa några regler – eller ens berätta om sina planer – eftersom han representerar allt som är rätt och riktigt. Eller som filmens amerikanska president uttrycker det i inledningen till ”The final reckoning”: ”Även om du aldrig har lytt order, så har du aldrig svikit oss.”
Det var lättare att ha överseende med det här skamlösa (och ofta underhållande) krängandet av amerikansk exceptionalism så länge personen i Ovala rummet var, åtminstone som det verkade, en anständig person. När nu Trump agerar efter samma manual som Ethan Hunt – självsvåldigt, gränslöst och med krav på total lojalitet – blir det omöjligt att svälja den självgoda självbilden.
Självklart är den inte en kommentar till dagens skruvade politiska situation i USA. Men likväl är det där den landar – på mage
”Mission: Impossible – the final reckoning” har varit i produktion länge och försenades dessutom av skådespelarstrejken 2023. Filmen är tänkt som den triumfatoriska finalen på Tom Cruise magnum opus som filmstjärna (med fullt fokus på hans dödsföraktande stuntinsatser). Självklart är den inte en kommentar till dagens skruvade politiska situation i USA. Men likväl är det där den landar – på mage.
I det hårt polariserade USA är många i Hollywood rädda för att alienera delar av den potentiella biopubliken, och Tom Cruise undviker konsekvent att prata politik. Under en presskonferens i Seoul i början av maj fick han en fråga om Donald Trumps hot om tullar på filmproduktioner utanför USA. ”Vi svarar hellre på frågor om filmen, tack”, blev hans korta svar.
Men när USA befinner sig på ett snabbspår mot autokrati så måste man kunna begära att amerikaner med stora plattformar använder sina röster. Uppenbarligen krävs det ett större mod att gå emot en despotisk demagog än att köra en motorcykel utför ett stup.
Konstpodd: I själva verket
