För techmiljardären är Greta vår tids antikrist
Peter Thiels världsbild är en slafsig form av Harmageddon-porr, inspirerad av fantasy, fascism och gamla testamentet
Greta ska segla till Gaza igen. Hon åker om två veckor med en stor flotta, och syftet är att leverera nödhjälp till palestinier som nu dör i den av Israel skapade svälten.
Greta Thunberg verkar gör det hon känner att hon måste, av övertygelse. Jag tror inte att hon teoretiserar så mycket runt sin egen person. Det är en del av hennes styrka. Hon agerar, hon gör. Hon sätter sig utanför ett parlament, på en båt. Fokus är alltid på saken.
I somras lyssnade jag på ett poddsamtal med en av världens mäktigaste personer, techmogulen Peter Thiel. Thiel stöttade tidigt Donald Trump och finansierade hans kronprins JD Vances politiska kampanjer. Han har grundat företaget Palantir som förser länder och militärmakter med AI-teknologi. Palantir har bland annat ingått ett strategiskt partnerskap med Israel, och har pekats ut av FN:s speciella rapportör som ett av de företag som tjänar stora pengar på kriget och folkmordet i Gaza.
I podden intervjuades Peter Thiel av den amerikanske, kristet konservative journalisten Ross Douthat, och att lyssna på samtalet är surrealistiskt och skrämmande. En central punkt i Thiels tänkande – i vilket han lutar sig på bibelläsningar och profetior – är att han är uppriktigt oroad för att antikrist ska komma till jorden.
I Thiels tolkning har antikrist tagit en människas gestalt, och denna människa skulle troligen kunna vara Greta Thunberg. Han säger detta uttryckligen i intervjun och han menar det inte i bildlig mening, utan konkret och bokstavligt. Greta är ondskan förkroppsligad för Thiel. Det farliga hon gör är att med falska löften om att rädda mänskligheten från klimatkatastrofen lägga grunden för en auktoritär världsregering där de riktiga hjältarna – superentreprenörer som Peter Thiel – inte längre har någon frihet.
Peter Thiel har sagt att kvinnors rösträtt är oförenlig med verklig frihet, eftersom de i högre grad än män röstar för välfärd och trygghetssystem för fattiga och svaga.
Apropå att män eventuellt läser för lite böcker så är detta inget man kan anklaga Thiel för. Hans världsbild är en blandning av fantasyförfattaren Robert A. Heinleins hypermaskulina fascism, Tolkien, Gamla testamentet och den franske filosofen René Girard. Allt omarbetat till en sorts slafsig Harmageddon-porr.
Ändå är Thiel intressant att lyssna på för att förstå världsbilden hos de män som nu förstör vår värld. Samtidens stora frågor är klimatkatastrofen, techrevolutionen och den kollaps för folkrätten som sker i och med Rysslands invasion av Ukraina och folkmordet i Gaza. Det är också frågor som – och detta är viktigt att förstå – korsar och överlappar varandra med sina destruktiva, koloniala logiker. Den svällande AI-branschen suger upp alltmer av världens resurser och tillgång till vatten, samtidigt som den är en helt central del i den moderna krigföringen och staters och företags kontroll av sina medborgare. Och det är samma personer som blockerar lösningar i klimatfrågan som äger dessa företag och finansierar de politiker som sedan ger dem stora statliga kontrakt.
Om det är något Peter Thiel begriper så är det hur detta fungerar, och det han vill är att behålla kontrollen över sina växande imperium och företagsintressen. I hans version av kristendom står tekniken i centrum och den måste få leva i en värld utan hinder.
Även Greta Thunberg ser kopplingarna mellan samtidens stora frågor. Redan från början var hon tydlig med att klimatkatastrofen hade en kolonial dimension, och behövde förstås som en del av ett större problem i världen med utsugning och förtryck. Den analysen är också bakgrunden till hennes engagemang för Palestina, men det var inget som de världsledare som hyllade henne när hon fortfarande var ett barn vill erkänna.
Jag vill inte säga att Peter Thiel och Greta Thunberg är varandras spegelbilder, för det vore djupt orättvist mot Greta. Men den insikt de ändå delar – som många andra väljer att blunda för – är hur stark den destruktiva kraften är i dagens kapitalistiska system och hur koncentrerad makten är.
Jag tänker på Greta och att hon hela tiden har varit konsekvent. Hon har tittat på världen och gjort en analys, utifrån den har hon sedan handlat. I Peter Thiels skruvade hjärna blir hon dock något annat än en människa. Hon blir en symbol, ett mystiskt och farligt väsen. En viktig komponent i detta är givetvis att hon är en kvinna, i denna allt mer misogyna tid. Peter Thiel har sagt att kvinnors rösträtt är oförenlig med verklig frihet, eftersom de i högre grad än män röstar för välfärd och trygghetssystem för fattiga och svaga. Det skapar hinder för den acceleration han vill se, de krafter han vill släppa lös.
Jag är i grunden materialist, och vill helst förstå världen i termer av intressen som står mot varandra. Men man behöver inte vara Sigmund Freud för att se att Peter Thiel och andra mäns reaktion inför Greta har andra bottnar, att det handlar om djupt känd rädsla för det de upplever sig inte kunna kontrollera; majoriteten, massan, folket och kvinnan. I detta sammanhang är det intressant att Thiel anklagar Greta Thunberg för något han själv strävar mot och till stor del redan lyckats med, att koncentrera makten till ett fåtal.
Jag köper inte Thiels manikeiska världsbild där ont står mot gott. Makten finns inte heller bara i relationen mellan kapital och politik, även om den axeln är extremt stark i vår tid. Kraften finns också på andra ställen. Hos folket, på gatan, i protesten och organiseringen. Greta påminner oss om det när hon sätter sig på en båt på väg till Gaza, på samma sätt som när hon satt utanför Sveriges riksdag. Det är uppfordrande och hoppfullt, mitt i allt.