Vad hjälper 120 kr till diesel när banken fulhöjer räntan?
Var glad att du inte bor i Italien, hälsar Svantesson
Var glad att du inte bor i Italien. Det budskapet försökte Elisabeth Svantesson (M) förmedla när vårbudgeten presenterades tidigare i dag.
Det är inte direkt betryggande för svenska hushåll att höra. Många ser med oro på framtiden. Irankriget leder till höga oljepriser och inflationstryck. Bankerna har börjat höja boräntorna redan innan Riksbanken rört styrräntan. Fredssamtalen i Mellanöstern har strandat.
Det osar inte självförtroende över en finansminister som i det här läget helst vill jämföra sig med en att av Europas mest oljeberoende och belånade länder. Att italienarna sitter mer i skiten än vad vi gör hjälper inte.
Lånar till sänkt skatt
Vårbudgeten innehåller fler felsteg att addera till regeringens redan långa lista den här mandatperioden. Svantesson fortsätter att belåna staten. Det är inte fel i sig. Tvärtom är det en nödvändighet i dåliga tider. Men som i tidigare Tidöbudgetar används de lånade pengarna till fel saker.
I år görs redan stora underskott bland annat för att kunna sänka skatten för höginkomsttagare och aktieplacerare. Det fungerar inte. Satsningar på grupper som lägger pengarna på hög får inte ekonomin att ta fart.
Lång rad misstag
Nu adderas ytterligare miljarder på sänkt bensin- och dieselskatt. Det fördjupar oljeberoendet i en konfliktfylld omvärld. Det skickar också fel signaler. Så länge störningarna på världsmarknaden består bör de som kan försöka minska sin bensin- och dieselanvändning.
De hushåll som är beroende av bilen ska så klart stöttas. Men då finns mer träffsäkra verktyg. Man kan till exempel titta på större reseavdrag och särskilda stöd till glesbygdsområden. En helt given konjunkturåtgärd är att stärka barnbidraget. Ändå är Sverige fortfarande det enda nordiska landet som inte höjt det under lågkonjunkturen.
Tredje sämst i EU
Dessvärre är det bara ett av många dåliga beslut. När byggsektorn stannade upp slopades investeringsstöden för hyreshus, vilket gjorde inbromsningen brantare.
Trots att arbetslösheten stigit till EU:s tredje högsta skar regeringen tidigt på arbetsmarknadsutbildningar.
Slopade elbilspremier bidrog till att försäljningen av nya elbilar kollapsade. Det är så klart negativt när vi nu ser stigande drivmedelspriser.
Och så har vi alla dessa dyra skattesänkningar till dem som tjänar allra mest – de har varken varit fördelningspolitiskt rimliga eller effektiva för tillväxten.
Har fegat ur
Addera till det att Svantesson fegat ur i stället för att ta tag i stora konkurrensproblem på marknaderna för räntor och mat. Det riskerar att bita oss i röven nu när inflationshotet växer.
Att vårbudgeten ger 120 kronor extra för den som kör dieselbil 1 400 mil per år är en klen tröst när bankerna nu höjer räntan oskäligt. Tittar man bortom statsskulden är svenskarna på den privata sidan ett av de absolut mest skuldsatta folken. Det bådar inte gott i en allt mer osäker omvärld.
Får Tidöpartierna fler mandatperioder vid rodret ska inte Svantesson vara helt säker på att ens Italiens situation blir något att gömma sig bakom längre.
