M-toppen: ”Skambänk inte aktuellt i Sverige”
Lovade lagändringar - i podd: ”Införa No Excuses”
Publicerad 2026-04-01
M-politikern Josefin Malmqvist hyllar skolmodellen No Excuses - och i sin podd säger hon att regeringen ska ändra svenska skollagen, för att kunna införa den stränga metoden här.
Nu säger hon att M inte alls vill kopiera ”extrema” Michaela i London.
– Hur man jobbar med till exempel bestraffningar på Michaelaskolan, tror jag inte skulle vara aktuellt för oss att införa, säger Josefin Malmqvist.
I sociala medier, poddar och debattartiklar har Josefin Malmqvist, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, under flera år talat sig varm för den stränga skolmodellen No Excuses. I höstas lyfte hon återigen, tillsammans med Ulf Kristersson fram just den omtalade, och enligt vissa ”extrema” Michaela-skolan i London som en förebild.
Michaela Community School har hyllats för sina höga resultat, men också blivit kritiserad för sina stenhårda regler kring elevers frisyrer, kläder och bestraffningar, som isolering, kvarsittning och på ”grå bänken” – en modern skamvrå.
– Jag tror att det finns delar av den här modellen som vi vill inspireras av. Men exakt hur man arbetar på till exempel Michaelaskolan, det tror jag inte är aktuellt att kopiera till Sverige. Vi vill tillsätta en utredning som får titta på, men hur skulle det här kunna se ut i en svensk kontext? säger Josefin Malmqvist till Aftonbladet.
Så ingen skambänk här?
– Skambänk tror jag inte är aktuellt, och det är inte heller det vi är ute efter i detta.
Moderaternas förslag kring No Excuses handlar om att kunna införa exempelvis skoluniform och utökad undervisningstid, menar hon. På vissa No Excuses-skolor i England och USA har man längre skoldagar och lektioner på lördagar.
I sin egen podd, ”Höga förväntningar”, antyder Josefin Malmqvist dock också att elevinflytandet måste strykas ur skollagen, för att man ska kunna införa No Excuses i Sverige. I ett poddavsnitt pratar Malmqvist med forskaren Gabriel Heller Sahlgren, som är en av de mest aktiva förespråkarna av No Excuses i Sverige.
– ”Scrap it” säger Gabriel Heller Sahlgren när elevinflytandet kommer på tal - alltså ”stryk det”.
– Det är vad vi kommer göra närmsta perioden, innan nästa val. Sen ska vi göra en ny utredning, vad behöver vi ändra mer. För det är några mer saker vi måste ändra i våra lagar innan vi kan införa No Excuses i svenska skolor, svarar Malmqvist i podden.
Nu säger Malmqvist att det inte är helt klart än vad Moderaterna vill förändra i svensk lagstiftning.
– Vi har inte ännu tagit fram en lista på vilka ändringar det är vi vill göra, utan vi vill att en utredning ska titta på i vilken utsträckning det är lagändringar som krävs, säger hon.
Forskaren Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”No Excuses - en skolpolitisk lösning för Sveriges utanförskapsområden” är skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och propagerar just för att införa skoluniform och ta bort elevinflytandet. Svenska No Excuses-skolor ska enligt rapporten rikta sig specifikt till barn med invandrarbakgrund.
”Utgångspunkten bör vara att alla hinder för att skolor ska kunna införa modellen fullt ut undanröjs” slår den fast.
Heller Sahlgren är idag knuten till IFN, Institutet för näringslivsforskning, som finansieras till stor del av näringslivet. Han har även kopplingar till flera friskoleföretag, som Nordic International School, Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan. Tidigare har han också anlitats för rådgivare av just Moderaterna - till exempel åt Anna Kindberg Batra, enligt sitt eget cv.
Josefin Malmqvist har själv deltagit i seminarier tillsammans med honom, där hans forskning om No Excuses tagits upp. Men hon vill inte uttala sig om hans oberoende som forskare.
– Det är inte min sak att gå in och reflektera över en enskild forskare, säger hon.
– Vi tar ju utgångspunkt i en bred analys av forskning och internationell erfarenhet när vi formulerar policy för partiet. Och det ser jag inget problem med. Det är aldrig utifrån en enskild forskares erfarenheter.
Samtidigt som Moderaterna lanserade No Excuses som en del av sin skolpolitik började näringslivet, skolföretagen och lobbyorganisationer som Timbro och Almega propagera för modellen. Men enligt Josefin Malmqvist finns ingen samordnad kampanj.
– Samordningen är att vi ser de stora problemen som finns i den svenska skolan. Vi ser att den senaste PISA-undersökningen visade att en fjärdedel av 15-åringarna inte når en grundläggande nivå av läsförståelse, säger hon.
– Resultaten talar för sig själva. De här skolorna har fina akademiska resultat. Eleverna och föräldrarna väljer de här skolorna. Lärare väljer att arbeta där. Och det tror vi är därför en modell som vi också bör möjliggöra i Sverige.
Npf-föräldrar kritiska: ”metoderna är skadliga”
I Sverige har M:s och regeringens förslag om No Excuses fått hård kritik från lärare, specialpedagoger och föräldrar.
Christian Wettergren från nätverket Rätten till utbildning, som samlar föräldrar till barn med npf-diagnoser befarar att No Excuses-metoderna skulle göra det ännu tuffare för just npf-elever i svenska skolan. Nätverket har fört fram sina synpunkter till Tidöregeringen, men upplever inte att de har fått gehör.
– När det kommer till effekterna på våra unga med npf är det tydligt att hela No Excuses-metoden i praktiken siktar in sig precis på de fysiska uttryck som exempelvis adhd och autism leder till svårigheter med. Metoderna är både skadliga och diskriminerande för våra unga npf-elever, säger han.
”Hot om bestraffningar”
Christian Wettergren tror inte heller på att det går att plocka valda delar ur No Excuses, då hela grunden enligt honom går ut på att skapa rädsla och ökad kontroll av barnens beteenden.
– Många förespråkare för No Excuses-skolformen säger att metoden ska ”försvenskas”. Men sanningen är att de beteenden som visas upp på Michaela-skolan och andra uppvisningsskolor inte är naturliga för dessa elever, utan kommer sig av hot om bestraffningar, ofta återkommande kvarsittningar och skamstraff.
– Allt det här går emot själva värdegrunden i svenska skollagen, och har inget att göra med att fostra demokratiska medborgare eller görs med ”barnets bästa" som utgångspunkt, säger Christian Wettergren.