Larmar om ångest hos unga – sjuåringar tänker på karriären
Avskaffat i Sverige – i Finland finns examensproven kvar
Publicerad 2025-05-17
HELSINGFORS. Examensprov, höga krav och sjuåringar som tänker på karriären.
Den finska skolan pekas ut som en orsak till stress och ångest hos unga.
– Vi försöker skämta om det, säger Joel Väisänen, 19, som går sista året på gymnasiet och är i färd med att skriva sina examensprov.
Det har blivit maj och Joel Väisänen och de andra sistaårsstudenterna på Normalskolans gymnasium i Vik ska snart springa ut i vuxenlivet.
Men till skillnad från svenska studenter vars sista termin på gymnasiet till stor del består av studentskivor och fest behöver många av de finska eleverna plugga hårdare än någonsin.
– Jag har haft de flesta av mina examensprov nu, jag har några kvar, säger Joel Väisänen, som just kommit ut från treornas avslutningsshow som i år hade rocktema.
I Sverige avskaffades studentexamen på slutet av 60-talet. I Finland finns den kvar. Man skriver examensprov i sju ämnen, några är obligatoriska och några väljer eleven själv.
Hälften känner stress
Mycket står på spel för Joel och hans klasskompisar.
– Jag vet att det avgör hur min karriär kommer att bli i framtiden. Men vi försöker att prata om stressen och skämta, säger Joel Väisänen.
En undersökning från det finska pensionsbolaget Veritas visar att stress och ångest är utbredd bland unga i landet. Var fjärde ung upp till 36 år har drabbats av utbrändhetssymtom. I en undersökning från 2022 uppgav nästan hälften av dem mellan 15 och 29 år att de kände oro och stress.
Sjuåringar karriärplanerar
En orolig situation i världen, pandemi och dålig ekonomi, har spelat in. Men Veritas pekar också ut skolsystemet. Den finska skolans fokus på prov och förhör, för mycket läxor och att lärare inte kan stötta elever som mår psykiskt dåligt, anges som huvudorsaker.
Helena Tornberg har jobbat som kurator och krishanterare på skolor runtom i Finland. På en svenskspråkig privatskola i en stad i norra Finland tänkte förstaklassare på sin karriär redan för tio år sedan.
– Det var förvånande. Ibland drömde de om idrottskarriärer och att bli artister, men det fanns också de som räknade ut och följde med i vilka yrken och vad de skulle tjäna bäst på, säger hon.
Ungas stress och ångest kommer dels från skolan, men är också kopplat till resten av samhället, menar hon. Ett sökande efter identitet, men också jakten på status och rädslan att inte passa in. Men också en ansvarskänsla hos barn till fattigare familjer som vill hjälpa sina föräldrar ekonomiskt.
”Blev nästan sjuka”
Medan det i Sverige just nu pågår en diskussion om att återinföra studentexamen – som ett sätt att komma åt problemen med glädjebetyg – diskuterar finländarna om man ska begrava den.
Kritikerna menar att elever fokuserar på att samla på sig enkla poäng inför antagningen till universiteten istället för att skaffa sig en bred allmänbildning. Betygsfixeringen skapar också stress hos dem, säger Helena Tornberg.
– Många skolor har coacher så att eleverna får stöd att göra bra ifrån sig. Ibland ville eleverna att jag skulle hålla kurator timmar om hur de skulle hantera stressen inför prov. Man såg att en del elever fick mycken ångest veckorna före provperioden.
– Jag skulle gilla ett system där man har tydliga sätt att veta vad man har lärt sig, men ändå har lite mer frihet än i dag.
Den svenska privatskolan hon jobbade på i norra Finland hade många elever från den svenska sidan gränsen. Hon såg en tydlig skillnad mellan de svenska och de finlandssvenska eleverna: för de svenska var det naturligare att från början skapa vänskapsrelationer.
Drömmar om framtiden
Något som underlättade för dem när de mådde dåligt.
– Jag märkte att de som kom från Haparanda hade starkare sociala färdigheter med sig från den svenska skolan. Att kunna prata med och ta kontakt med andra och be om hjälp av kompisar.
Starka traditionella idéer om manligt och kvinnligt skapade problem för pojkarna.
– I den finländska traditionen är det sällan någon som visar att det är okej för killar att gråta. Det finns ofta en outtalad känsla av att det inte riktigt passar sig – att det inte är "manligt" att visa känslor, säger Helena Tornberg.
Drömjobben
Tillbaka till Joel Väisänen på Normalskolan i Vik. Han hoppas komma in på ekonomilinje på det finska topprankade Aaltouniversitetet. Men han vet också att han ska mönstra och troligen göra värnplikten.
Båda är en del av hans drömmar om framtiden.
– Jag har en tanke om att komma på en idé och bli företagsägare. Ett annat drömjobb skulle vara att jobba i armén.