Yasir, 19, är fast i talibanernas klor: Alla tror vi är rika
De övergavs av Sverige – lämnades kvar i Afghanistan
Publicerad 2024-12-24
Shakib kan inte röra sig, hans fru har fått sparken och hans barn ser ingen framtid.
Han är en av de sista som jobbat för Sverige i Afghanistan – och som Sverige lämnat i talibanernas klor.
Svenska veteraner har nu startat en insamling för att bevisa att det är möjligt att ta hem dem.
Yasir är bara 19 år gammal, men ofta känns det som att hans liv redan är över.
Han och hans fyra syskon sitter i ett mörkt hus i utkanten av Mazar-i-Sharif. Hans pappa är förlamad, hans mamma har fått sparken, själv får han varken arbeta eller studera och på gatan ropar folk elakheter efter honom.
Vissa dagar längtar han bara efter döden.
Han är förvisad till denna livets återvändsgränd helt utan egen skuld. Han var trots allt bara två år gammal när hans pappa tog det beslut som skulle visa sig så ödesdigert:
Att börja jobba för Sverige.
Ett land som skulle komma att svika dem alla.
Voltade med bilen
Shakib, 47, började arbeta för den svenska insatsen, Isaf, i Mazar-i-Sharif 2007. Han organiserade transporter och utförde byggprojekt på den svenska basen.
2014 attackerades han av talibaner på väg till en bas för afghanska soldater. Han tappade kontrollen över sin bil, och voltade ner i en flod.
Han bröt nacken och är sedan dess rörelsehindrad. Han behöver hjälp med allt - sitta, dricka, kissa – och tar tunga mediciner. Han har diabetes och en njure är infekterad.
– Jag bara ligger här och stirrar på golvet, säger han.
Hans fysiska och psykiska hälsa blir sämre för var dag som går.
De fem barnen – Modasir, 20, Yasir, 19, Zahra, 17, Shabir, 15, och Marwa, 10 – fick redan innan talibanerna tog över 2021 dra ett tungt lass.
Sedan dess har allt blivit ännu värre.
”Lägger oss hungriga”
Innan västländerna övergav Afghanistan hade Shakibs hustru Muzhgan, 39, ett jobb med en bra lön. Shakib fick en sorts sjukpension från regeringen, och de kunde få stöd av utländska hjälporganisationer.
Nu är allt det borta.
Ingen i familjen har ett jobb att gå till, och talibanerna hotar dem gång på gång, senast med att riva deras hus. Elen har talibanerna stängt av, och de har flera gånger försökt ta de äldre bröderna Modasir och Yasir med sig.
– Hela familjen är väldigt deprimerad. Vi lever ett liv helt utan mening, säger Shakib.
Yasir skulle vilja jobba eller plugga, men för att få ett jobb behöver någon i kvarteret gå i god för honom.
– Alla i kvarteret vet att min pappa brukade arbeta för Sverige. De säger att vi är rika och inte behöver jobba. Jag och mina syskon lägger oss hungriga, vi har väldigt svårt att få ihop tillräckligt för våra dagliga behov, säger Yasir.
När Kabul föll för talibanerna på hösten 2021 beslutade den svenska regeringen att afghaner som jobbat för Sverige skulle evakueras.
Det skedde genom en undantagsregel, som lät ambassaden i Kabul framställa enskilda personer direkt till Migrationsverket för vidarebosättning i Sverige inom ramen för Sveriges flyktingkvot, en kvot som i normala fall skulle fyllts av FN:s flyktingorgan UNHCR.
Sverige evakuerade över 1 000 personer från Afghanistan i augusti, under kaotiska förhållanden på Kabuls flygplats. Fler fördes ut under de följande månaderna.
Men regeringens undantagsregel upphörde att gälla i december 2021 – trots att det fortfarande fanns tidigare anställda kvar.
Shakib var en av dem som lämnades åt sitt öde, trots att hans namn finns på en lista över tidigare anställda som Försvarsmakten lämnat till UD.
Björn Blanck, en svensk Afghanistan-veteran som i många år har engagerat sig för sina tidigare kollegor, har räknat om och om igen.
Behövs regeringsbeslut
Han får det till 50 personer som blivit kvar.
De 50 sista.
– Det kan inte vara fler. En tredje och sista insats, det blir det sista man behöver göra. Då kan Sverige till sist säga att vi har tagit vårt ansvar, säger Björn Blanck.
Över 100 tidigare lokalanställda och deras familjer har redan fått komma till Sverige, 66 av dem på hösten 2021.
Det finns ingenting som i sak skiljer de 50 sista från dem som Sverige redan plockat hem, menar Björn Blanck.
Myndigheterna hann bara inte hantera dem den kaotiska hösten 2021 och tappade av olika skäl bort dem på vägen, innan den godtyckliga tidsfristen löpte ut.
– De hade bara otur.
För att rädda de sista 50 familjerna – 300–400 personer totalt – behövs ett nytt regeringsbeslut, likt det som fattades 2021.
Som det ser ut nu är deras enda utväg att ta sig till ett tredje land, och ansöka om vidarebosättning i Sverige via UNHCR. Något som i praktiken är omöjligt.
– Det är ingen som lyckats få till en intervju ens med UNHCR, säger Björn Blanck.
”All tid och pengar”
Tre personer av de 50 är redan framställda för vidarebosättning till Migrationsverket, och har därmed rätt att få sin sak prövad.
För att på till prövningen behöver de dock först ta sig ut från Afghanistan, till ett tredje land.
Sverige har inte lyckats hjälpa dem, och själva har de inte råd.
Björn Blanck har därför startat en insamling för att hjälpa dem – och för att visa att det faktiskt går att få ut personer från Afghanistan, bara man vill.
– Jag gör den satsningen, med all tid och pengar, för att bevisa att det går. Precis som andra länder gör, och som Sverige gjort tidigare. Det är inte så komplext som myndigheterna säger.
Aftonbladet har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Båda avböjer intervju.