Klokt av Strömmer att behålla Ekobrottsmyndigheten
Det är för väl att Ekobrottsmyndigheten blir kvar.
Verksamheten saknar inte brister, men det är klokt av regeringen att strunta i utredarens förslag om nedläggning.
I går lämnade juristen Stefan Strömberg över sin utredning om hur arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten ska stärkas.
Det sipprade redan i fjol ut att han vill lägga ner EBM, och mycket riktigt, det föreslås att dess arbete tas över av Polisen och Åklagarmyndigheten.
Några timmar senare hände någonting mycket ovanligt. Redan innan utredningen gått ut på remiss meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen inte tänker lyssna på det örat.
Ett glädjande beslut. Men låt mig få vänta med att utveckla mitt resonemang och i stället först påpeka att Strömberg, den möjligen dugligaste rikspolischef Sverige har haft, inte saknar poänger i sitt resonemang.
25 år efter att EBM inrättades omsätter den kriminella ekonomin uppemot 150 miljarder kronor per år. En hel del ekonomisk brottslighet sker numera i organiserad form och bildrar till att finansiera det dödliga våldet.
Den största delen av denna brottslighet utreds av polisen och det framstår vid en första betraktelse inte som ett under av effektivitet att ha två myndigheter som arbetar parallellt med denna form av kriminalitet.
Så långt har Strömberg alldeles rätt. Men till saken hör också att EBM numera utreder den mest avancerade ekonomiska brottsligheten. Som angreppen mot pensionssystemen och de komplicerade uppläggen för att råna Skatteverket.
För att klara de mest komplexa utredningarna har myndigheten anställt jurister, ekonomer och revisorer för att leda utredningarna. Det är en form av brottslighet som inte har mycket gemensamt med gängens härjningar.
Jag är långt ifrån säker på att en figur som Allra-grundaren Alexander Ernstberger hade dömts tills sex års fängelse för sin stöld av pensionspengar om polisen skött utredningen, för att ta ett exempel.
Således har regeringen landat rätt. Men det innebär inte att allt nu är en dans på rosor.
Exempelvis har Rikrevisionen pekat på flera svagheter i EBM:s arbete, däribland bristande effektivitet.
Men det finns ett inte obetydligt politiskt ansvar för dessa brister. Myndigheten, ansåg Rikrevisionen, har inte fått tillräckliga förutsättningar av regeringen.
Dessutom har den ena mediokra generaldirektören efter den andra utsetts som tröst för mindre lyckade insatser tidigare i yrkeslivet. Figurer som varit i det ena berättigade blåsvädret efter det andra och som rätt och slätt varit inkompetenta.
Sedan i fjol har dock EBM någonting för myndigheten så ovanligt som en duglig generaldirektör. Rikard Jermesten är omvittnat kompetent och har en gedigen erfarenhet på höga positioner i rättsväsendet.
Han kommer behöva kavla upp skjortärmarna. Strömmer var i går något barsk i tonen då han förklarade att Ekobrottsmyndigheten behöver steppa upp.
Ett uppdrag om hur de brottsbekämpande myndigheterna ska bli bättre på ekonomisk kriminalitet förbereds därför just nu.
Så här klok borde justitieministern vara oftare.
