Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

TV4 behöver inte marknätet - men totalförsvaret gör det

TV4 slutar vara en gratiskanal vid årsskiftet.

Att TV4 slutar sända i marknätet är inte hela världen för publiken.

Men för den svenska beredskapen, som är viktigare än någonsin sedan andra världskriget, är detta ett problem.

Marknätet fimpas vid årsskiftet, efter det är det streamingtjänsten TV4 Play, som gäller.

Den här nyheten presenterades av tv-bolagets vd Mathias Berg i går.

TV4 upphör därmed att vara en gratiskanal och de hushåll som i dag tittar behöver hitta en annan distribution av kanalen. Alternativ finns för de flesta, kabel-tv, satellit och allt vad det nu är.

Det är, påstår Berg, ”väldigt, väldigt få” hushåll som tar emot fyran via marknätet.

Vad ”väldigt få” betyder ligger dock i betraktarens öga. Runt fyra procent av kanalens tittare, enligt bolagets egna analyser. Runt 200 000 personer.

Den här förändringen är hur som helst marginellt mindre sensationell än att hösten även i år är på intåg.

Avgiften till Teracom, det statliga bolag som driver marknätet, är mycket hög och i en tid då tittarna flyttar från gammel-tv till internet och streaming finns det ingen anledning att moralisera över att ett kommersiellt bolag ser över sitt hus och stryper kostnader.

Men det här innebär också att det framöver i princip endast är SVT och SR som får stå för notan.

Och det handlar om en hel del pengar. 2023 betalade SVT 142 miljoner kronor för distribution i marken, medan SR fick punga ut med 268 miljoner.

SVT har meddelat att kostnaden väntas öka med 190 miljoner nästa år, mer än en fördubbling. Och SR, som i år betalar 300 miljoner för distribution, en tiondel av anslagen, kan få en ökning till en halv miljard per år.

De här kostnadsökningarna ska ses i ljuset av marknätets betydelse för beredskap och totalförsvar.

Vi lever, som bekant, i dystra tider.

En oberäknelig diktator i Kreml har invaderat Ukraina, andra länder kan stå på tur, fientligt sinnade stater riktar cyberattacker mot Sverige, desinformation förekommer, så även påverkansoperationer. Vad händer om nätet slås ut, hur ska då viktig samhällsinformation spridas?

Förvarsberedningen, ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för riksdagens partier, har konstaterat att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskriget.

Det handlar för övrigt inte bara om att internet är en sårbarhet. Även elen är känslig. Ta bara det gigantiska strömavbrottet i Spanien i somras efter överspänning i elnätet.

Sveriges Radio, den viktigaste källan för information i kritiska situationer, har i snitt 7,4 miljoner lyssnare i veckan. Av dem lyssnar 6,3 miljoner i radioapparater ur vilka antenner sticker.

Marksändningarna är inte alls lika viktiga för SVT, men över 10 procent av tittarna kan fortfarande få in ettan och tvåan på det sättet.

Som Public service-utredningen slog fast i fjol:

”Marknätet för radio och tv har stor betydelse ur beredskaps- och säkerhetssynpunkt. De har en hög tillgänglighet och medger en robust utsändning med få avbrott och störningar”.

Det är ingen tillfällighet att utredningen konstaterade att marknätet gör att tv och radio fortfarande är bäst för VMA: Viktiga meddelanden till allmänheten.

Visst, regeringen kan rycka på axlarna och låta public service skära i programutbud eller säga upp folk eller hur nu de ökade kostnaderna ska mötas.

Men med tanke på hur viktig den här frågan trots allt är för totalförsvaret, vore den lösningen inte rättvis gentemot tv och radio. Ytterst skulle det för övrigt drabba tittarna och lyssnarna.

En utredning om marknätets framtid pågår redan. Den har fått ett förlängt och vidgat uppdrag, men de ökade kostnaderna är här och nu.

Kulturminister Parisa Liljestrand, ursäkta att jag stör, men du har ju public service i din portfölj.

Det ligger en ny räkning på ditt bord.

Det här är Oisín Cantwell
Det här är Oisín Cantwell
1:46