Viktigt att regeringen vill stärka demokratin
Gunnar Strömmer höll i dag sin hittills viktigaste presskonferens som justitieminister.
Den svenska demokratin kan avskaffas på några månader, nu ska dock vår frihet stärkas.
Till Rosenbads presscenter hade endast fyra reportrar orkat släpa sig, men så är också nyhetsvärdering en diffus vetenskap som inte alltid kännetecknas av rimlighet.
Det justitieministern hade att säga handlade dels om att stärka skyddet för demokratins grundvalar, dels att göra domstolarna mer oberoende.
Det krävs inte mer än måttlig kunskap om utvecklingen i världen för att inse betydelsen av dessa områden, världen avdemokratiseras, Ungern är inte rolig historia, i Sydkorea försökte presidenten i fjol genomföra en statskupp, Trumps USA ska vi bara inte tala om.
I Sverige kan demokratin avskaffas genom att riksdagen beslutar om ändringar i grundlagen, utlyser extraval och klubbar sitt beslut än en gång.
Det är ett bräckligt skydd, inte minst sett i ljuset av att historien lär oss att tillfälliga men mycket kraftiga opinioner kan uppstå.
Med de nya bestämmelserna ska det andra beslutet efter valet kräva kvalificerad majoritet, två tredjedelar av riksdagens ledamöter måste göra tumme upp.
Dessutom ska Lagrådet i framtiden yttra sig över alla förslag till grundlagsändringar som rör individuella fri- och rättigheter. Så är det, märkligt nog, inte i dag.
Och nog behövs även domstolarnas självständighet ett ökat skydd. Rättsstaten är demokratins värn, utan den är vi förlorade.
Bland förslagen märks en särskild bestämmelse i regeringsformen, vår viktigaste grundlag, om att domstolarna är oberoende, att den centrala domstolsadministrationen får en mer självständig ställning och att domare alltid ska ha rätt till en domstolsprövning om de skiljs från sin anställning.
Strömmer spann som en belåten katt då han berättade om allt detta, men så är också det här ämnet han brinner för, redan 2018 höll han en presskonferens där han varnade för den svenska demokratins svaga brandväggar.
Sedan gick justitieministern över till att skryta över allt annat som den ädelmodiga regeringen ägnar sig åt för att stärka rättsstaten.
Av lätt insedda skäl undvek han att nämna att det just nu bereds ett förslag om att regeringen i händelse av allvarlig fredstida kris ska kunna runda riksdagen och själv utfärda lagar genom dekret, det vill säga en undantagslag som påminner om de Trump nyttjar för att ställa till med elände.
Men den riskabla klåfingrigheten från regeringens sida hindrar inte att dagens budskap är såväl viktigt som glädjande.
Sedan justitieministern pratat klart var det dags för frågestund och sedvanliga strömmerska evighetsutläggningar, den här gången om den parlamentariska grundlagskommitté vars arbete ligger till grund för förändringarna.
Förändringar som ska träda i kraft den 1 april 2027, efter två beslut i riksdagen före och efter valet 2026.
TT ställde en krånglig nördfråga som Strömmer med viss möda lyckades besvara.
De stränga experterna från Justitiedepartementets grundlagsenhet som satt i bakgrunden nickade dock gillande.
Jag antar att det är ett betyg så gott som något.
