Fem punkter – det här kan vänta oss klimatåret 2026
Klimatåret 2026 kan bli mer dramatiskt än vi anar.
Flera avgörande skiften, både positiva och negativa, kan bli verklighet.
Här är fem punkter kring vad som kan hända.
1. El Niño återvänder
Allt mer talar nu för att klimatfenomenet El Niño, då ytvattnet i ett band i Stilla havet värms upp kraftigt, kommer att återkomma hösten 2026. Även om prognoserna talar för att det inte kommer bli den mest kraftfulla, så är det otvivelaktigt så att alla nya värmerekord sätts under ett El Niño-år. Och man ska hålla i minnet att prognoserna brukar underskatta styrkan i fenomenet.
2. Temperaturen når över 1,4 grader
Det löpande medelvärdet för den senaste treårsperioden är nu 1,52 grader över förindustriell tid. 2025 kommer att vara ett av de tre varmaste uppmätta åren och 2026 verkar fortsätta på samma nivå – det tycks som att ett nytt normalläge har etablerat sig. Enligt The Met Offices uppskattning så landar 2026 på 1,46 grader. Det är ännu ett tydligt tecken på att uppvärmingen accelererat de senaste åren. Enligt World Meteorological Organization sannolikheten hög att minst ett av åren mellan 2025 och 2029 slår det nuvarande rekordet för varmaste år.
3. Domedagsglaciären kollapsar?
Det väckte stor uppmärksamhet när en rapport från 2021 slog fast att shelfisen vid Thwaites i Antarktis, den så kallade ”Domedagsglaciären”, skulle komma att kollapsa inom fem år. Under 2026 har de fem åren gått och frågan är – är en kollaps i sikte? Thwaites håller enorma mängder is, tillräckligt för att på egen hand höja havsnivån med mer än en halvmeter. Den fungerar också som en plugg i Västantarktis, som när den väl är borta kan tillåta fler glaciärer att – på mycket lång sikt – rasa ut i havet.
På grund av berggrundens lutning under glaciären, där det blir djupare längre inåt land än mot havet, har man befarat att glaciären snabbt kan brytas sönder under sin egen tyngd om den skyddande shelfisen krackelerar. Samtidigt har varmt havsvatten strömmat in under glaciären och gröpt ur isens bas. Men nya rapporter har nyanserat bilden – glaciären verkar inte vara lika sårbar för omedelbar kollaps som man tidigare har trott. Det snabba förloppet tycks för stunden inte vara sannolikt, men forskarnas övergripande bild är inte mycket att jubla över.
”Vi säger inte att vi är säkra”, säger Mathieu Morlighem, professor i geovetenskap vid Dartmouth College och den som ledde studien, till New York Times. ”Den antarktiska inlandsisen kommer att försvinna; detta kommer att hända. Frågan är hur snabbt.”
4. De globala utsläppen kan nå sin topp
Det är nyheten som hela världen har väntat på i årtionden – att de globala utsläppen når sin topp och börjar vända neråt. Det finns en del som talar för att det sker 2026. Kina, världens största utsläppare av koldioxid, har redan nått en platå, fem år före de uppsatta målen, detta på grund av en fullständigt sanslös utbyggnad av sol- och vindkraft. Ansedda energikonsultfirman Rystad Energi menar att vi når peaken globalt 2026 och att den kraftfulla utbyggnaden av så kallat förnybart kommer att fortsätta. Dock, menar man, kommer utsläppen fortsatt vara höga och minska i alltför långsam takt för att klara 1,5-gradersmålet.
5. Den stora tystnaden breder ut sig
Sedan 2022 har medias bevakning av klimatfrågan sjunkit. De stora amerikanska tv-stationerna ägnar klimatrelaterade händelser allt mindre uppmärksamhet.
Klimatfrågans omfång och det faktum att det nu står klart att vi i vår målstyrda kultur missar de avgörande målen från Paris-avtalet, kan innebära att samtalen tystnar allt mer – om det man inte kan prata, därom måste man tiga. Det finns också en ”meta-tystnad”, där vi inte talar om det faktum att vi inte talar om det, skriver George Marshall i sin bok om klimatpsykologi; ”Don’t even think about it”. Han beskriver hur det saknas en social mekanism att kommunicera kring klimatångesten, att människor tvingas hantera sina förhoppningar och rädslor för sig själva, utan annan uppmuntran än olika konsumentval.
En större tysk studie visar hur tydligt oro för klimatet kan knytas till social isolering – högre nivåer av ensamhet och isolering var signifikant förknippade med högre nivåer av klimatångest i den totala befolkningen. Samtidigt vill 89 procent av befolkningarna i världens länder att deras regeringar ska göra mer för att bekämpa den globala uppvärmningen, mer än två tredjedelar är beredda att avstå en procent av sin inkomst för att bekämpa klimatkrisen. Överraskande nog trodde de att endast en minoritet av andra människor – 43 procent – skulle vara villiga att göra detsamma.
Att denna stora tysta majoritet inte tas på allvar är en av de saker som inte borde få ske 2026. Men risken är stor att det blir så.