Sverige har släppt alla spärrar
Pensionsfonderna satsar på kärnvapen.
Ingen säger någonting.
Henitz Konradson är skitnödig.
Är det regnbågen med brunsås och kantareller som lever rövare? Eller är det samvetet som river runt i tarmsystemet?
Kondradson, som är huvudpersonen i Klas Östergrens nya roman Klenoden, är pacifisten som sadlat om och blivit folklig med sin pekorala beredskapspoesi. Det är läsfest utan dess like, om militariseringen av Sverige och svenskarna.
Den som sker öppet och helt motståndslöst.
Den förnedrande Nato-processen visade att ingenting längre är viktigt. Vi hade kunnat sälja ut landets samtliga morsor, om så hade krävts.
En rädd befolkning kan man leda vart som helst.
Samma sak med de giriga.
Efter Alaskafiaskot steg Saab på börsen med 4 procent, eftersom ingen fred var i sikte. Ju fler som dör i Ukraina, desto högre skrattar de som satsat sina pengar på krigsindustrin.
Efter mötet i Vita huset i måndags, när Europas ledargarnityr låtsades att en fredsuppgörelse snart är på plats, rasade Saab med 7 procent.
Krig är stål och stålar.
Den norska oljefonden, norrmännens kralliga pensionskassa, har gjort storkovan på Putins anfallskrig. Men även mye penger på Israels fullskaliga invasion av Gaza, avslöjade Aftenposten den 8 augusti i år.
Oljefonden har bland annat investerat massivt i företaget Bet Shemesh Engines. Och det långt efter att Israel visat vad de menar ett ord som ”vedergällning” för terrorattentatet 7/10.
Fyra dagar efter Aftenpostens avslöjande beslutade Oljefonden att sälja hela innehavet. I Norge har de nämligen nåt som vi inte har: en offentlig debatt.
Den svenska vapenaffärerna med Israel är förhållandevis små, men de fortsätter, som om israeliska parlamentet aldrig har godkänt en plan att ”radera” Palestina.
Mycket visar att Sverige har släppt alla spärrar.
Idag avslöjar Ekot att sjunde AP-fonden har investerat i det israeliska kemiföretaget ICL Group, som tillverkar fosfor för kemisk vapenföring, som möjligen har använts i Gaza.
Sjunde AP-fonden överväger dessutom att investera i bolag som utvecklar kärnvapen. Så sent som i höstas var sån verksamhet fortfarande svartlistad, men i våras meddelade dess VD Pål Bergström att han tänkt om. Han inväntar bara regeringen.
Sakta nöts självklarheten ner, att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Idén, att vi behöver det värsta av alla vapen, smyger sig in i våra hjärnor, som gör 80-årsminnet av Hiroshima och Nagasaki till en fars.
Så får upptrappningen sin egen logik, som säger att ett jättekrig nog faktiskt är oundvikligt.
Det kommer stå mellan USA och Kina. Då kommer Sverige stå parat.
Den 1 januari nästa år byter MSB namn till Myndigheten för civilt försvar. Samtidigt får man ett ”heraldiskt vapen” som symbol. Som vore det ett medeltida spel, där vi ska rusta oss med svärd och sköldar.
Det där hade inte ens Klas Östergren kunnat hittat på.
Östergren säger till ETC att han sörjer att Sverige inte längre har nån fredsrörelse.
Det gör alla vettiga människor.
Men vi har Klas Östergren. Med Klenoden i ränseln kan vi skratta ända fram till slaktbänken.