Förslaget om att dra in permanenta uppehållstillstånd sågas
Det är närmast smärtsamt att läsa remissinstansernas sågningar av förslaget att ändra permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga.
Vissa ifrågasätter om det över huvud taget är juridiskt möjligt att tillämpa en sådan lag, andra varnar för att grundläggande samhällsfunktioner kommer att drabbas hårt.
Men låt mig få ta det från början.
Migrationsminister Johan Forssell tog i slutet på september emot den så kallade Miniminivåutredningen, ett betänkande som berör de permanenta uppehållstillstånden.
Regeringen påstår att syftet är någonting så ädelt som att få fler invandrare att söka svenskt medborgarskap och därmed bryta utanförskap, men det här handlar egentligen om att klia sverigedemokrater under hakan och att på ännu ett sätt jävlas med människor som har flytt krig och förtryck.
Det är nämligen flyktingar och deras anhöriga som träffas av bestämmelsen. Tanken är att de ska kastas ut ur Sverige om deras permanenta uppehållstillstånd dras in och de inte beviljas ett tillfälligt.
”Utredningen bedömer att förslagen kommer att påverka både enskilda och myndigheter i stor omfattning”, skriver regeringskansliet i ett pressmeddelande.
Det är ett försiktigt sätt att uttrycka saken. Enligt bedömning är omkring 98 000 personer berörda. Av dem tros mellan 35 och 40 000 kunna få svenskt medborgarskap.
Resten? De ska antingen tvingas in i en osäker tillvaro med tillfälligt uppehållstillstånd eller lämna landet.
Dessutom tillkommer en grupp på 87 000 människor där Migrationsverket måste gå igenom vartenda fall för att avgöra vilka individer som träffas av lagen. Det är ett gigantiskt arbete som skulle krävas av en redan hårt pressad myndighet.
Att de remissvar som nu börjat droppa in inte slår volter av lycka är ingen högoddsare.
Men att de skulle såga förslaget så skoningslöst och fullständigt som är fallet kan inte vara rolig läsning för migrationsminister Forssell.
Domstolsverket, för att ta ett exempel, ifrågasätter om det ens finns rättsliga förutsättningar för att återkalla permanenta uppehållstillstånd.
Myndigheten påpekar att en sådan lag skulle vara en ”mycket ingripande åtgärd mot den enskilde” och få ”mycket omfattande och kostnadskrävande konsekvenser för de rättsvårdande myndigheterna, särskilt Migrationsverket och ”migrationsdomstolarna”.
Dessutom kommer kostnaderna för de drabbades rättsliga biträden att ”uppgå till mycket betydande belopp”.
Suckande och lakoniskt frågar sig Domstolsverket om allt det här är ”god hushållning av skattemedel”.
Inte heller Västra Götalandsregionen har låtit sig imponeras.
Inledningsvis i remissvaret påpekas det ”att riva upp gynnande beslut strider mot grundläggande rättsprinciper och skapar en omfattande otrygghet för människor som redan byggt sina liv här”.
Västra Götland är en av landets största arbetsgivare med över 55 000 medarbetare. I sitt svar upplyser regionen att flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd är avgörande för att klara grundläggande samhällsfunktioner.
”Mer än hälften av busschaufförerna i regionen är utlandsfödda. Utan dem stannar Västra Götaland”.
Det arga remissvaret avslutas med ett påpekande om att regionen som arbetsgivare kommer att drabbas negativt om förslaget blir verklighet.
Region Norrbotten avstyrker med en argumentation som påminner om Västra Götalands och Svenska kyrkan skriver att ”förslaget riskerar få orimligt stora negativa konsekvenser för de personer som omfattas”.
Många tunga remissinstanser har ännu inte svarat, men det finns ingen anledning att tro att de kommer att göra vågen.
Jag har hittills trott att det kraftigt höjda återvandringsbidraget, som sannolikt framförallt välanpassade invandrare med goda inkomster kommer att nappa på, är Tidöpartiernas enfaldigaste stund.
Men det här kan bli ännu dummare.
