Oligarker och rysk maffia har fingrarna i svenska syltburkar
Bolag med kopplingar till Putin och rysk maffia har tillgångar för åtskilliga miljarder i Sverige.
En ny undersökning inger onekligen oro.
Researchföretaget Acta Publica presenterade i går en ambitiös granskning av ryska affärsintressen i Sverige.
En kartläggning som ska ses i ljuset av Kremls förtjusning i hybridkrig, ett samlingsbegrepp för olika former av påverkansoperationer och sabotage som förekommer i vår tid, en tid där varken krig eller fred råder.
Kartläggningen är en utvidgning av en granskning som tidigare gjorts och som avslöjat 124 bolag med ryska kopplingar.
Den fördjupade undersökningen visar att det bakom dessa företag finns 300 firmor och över 2 000 personer med ägarandelar.
Företag med tillgångar på över 173 miljarder kronor, väldigt mycket pengar, lika mycket som hela den svenska försvarsbudgeten i år.
Dessutom har rapportförfattarna, Veronica Netz, researcher vid Acta Publica, och Jörgen Holmlund, lärare vid Försvarshögskolan, hittat en hel del oroväckande information om ägare till många av bolagen.
Att 100 personer i ägarkretsen är dömda för brott är en sak. Det handlar ofta om trafikbrott och procentandelen sticker inte ut jämfört med laglydigheten i Sverige i övrigt.
Men vid en närmare undersökning hittas en hel del personer med en lika utvecklad respekt för lagen som Keith Richards har för kostcirkeln, exempelvis ett par bolag där ägarna har starka kopplingar till ryska brottsnätverk.
En av dessa organisationer heter ”Tjuvar i lagen”, en kriminell subkultur med förgreningar upp till samhällseliten som har funnits sedan 1700-talets Tsarryssland och som utvecklades under Sovjet-epoken.
I Sverige har rapportförfattarna hittat kopplingar mellan denna gruppering och ett bolag som lägger tak.
Andra företag tycks ingå i ett större arrangemang, där falska fakturor och pengar skickas fram och tillbaka mellan hopplösa mängder företag, ett traditionellt sätt att dölja penningtvätt och annan brottslighet.
Ett tjugotal av bolagen har relationer till inflytelserika ryska affärsmän som i sin tur är betrodda av Kreml.
Ägarna till 84 av bolagen bor utomlands, bland dem finns oligarker, personer som finns på sanktionslistor och män med nära samröre med den ryska statsapparaten.
Här återfinns bland andra Oleg Deripaska, utpekad som ”Putins favoritoligark”, en man som har anklagats för utpressning och mutor och som påstås ha beordrat mordet på en rysk affärsman.
Föga förvånande är denne figur uppsatt på USA:s och EU:s svarta listor, vilket inte hindrar honom från att ha affärsintressen i Sverige. Han är bland annat delägare i Kubikenborg Aluminium i Sundsvall.
Det går att fortsätta räkna upp fynd i rapporten, men jag tror att läsarna av den här texten har fått en hygglig bild av hur det ser ut vid det här laget.
Att ryssar med pengar har intressen i Sverige är nu ingen nyhet. Nyligen kunde exempelvis frilansjournalisten Frida Sundkvist i Aftonbladet avslöja att ett ryskt nätverk köper tomter i Stockholms skärgård.
Det ryska ekonomiska intresset i Sverige bör nu skildras med viss försiktighet. Av de 300 granskade bolagen är många hederliga och harmlösa.
Låt oss undvika överdrifter, samtiden är tillräckligt russofobisk som den är.
Med det sagt finns det all anledning att ta rapporten på allvar. Den inger oro.
Pengar tjänas. Underrättelser och tekniskt kunnande inhämtas till den ryska staten. Sammanhållningen mellan länder i väst undermineras genom påverkansoperationer.
Regeringen har gjort ett stort nummer av att det ska bli svårare för kriminella att starta bolag. Ett utvidgat näringsförbud kommer, om riksdagen gör tumme upp, börja gälla i augusti.
Det tycks finnas anledning att höja tröskeln även för vissa länder som visar ekonomiskt intresse för Sverige.
