Skuggsamhället lika stort som Uppsala
Skuggsamhället motsvarar Uppsalas befolkning.
Nyheten presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson i dag vid en presskonferens som inte kommer gå till historien som den mest lättbegripliga.
Reportrar drällde in sent till Rosenbad, justitieminister Strömmer hade i vanlig ordning haft en presskonferens som dragit ut på tiden och det var med minsta möjliga marginal som vissa hann infinna sig till presentationen av ”nationell lägesbild över befolkningen”.
– Det här den bästa bild vi någonsin haft av hur befolkningen ser ut, sa finansministern efter att ha hälsat journalisterna välkomna.
– Vi vill ha ordning och reda, tillade Svantesson och for sedan iväg i en kriminologiskt insiktsfull utläggning om att gangsters vill tjäna pengar.
Efter att även Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm fått prata en stund var det dags för avdelningschef Michael Högback att presentera resultatet av undersökningen.
En hopplöst komplicerad bild med cirklar i olika färger och pilar hit och dit till ”relevanta personkretsar” visades på en skärm och några av de närvarande journalisterna såg ut att åldras tio år av ansträngningen att försöka förstå.
Nästa bild var marginellt mindre svårbegriplig, men innehöll dessbättre den förklarande rubriken ”Folkbokföring som brottsverktyg”.
Så mycket stod klart som att det finns uppemot 185 000 personer i Sverige som saknar personnummer eller samordningsnummer.
Det är väldigt många människor. Det är, som jag påpekade inledningsvis, ungefär lika många som bor i Uppsala. Och då är det ändå rikets fjärde största stad vi pratar om.
Ytterligare siffror haglade. Ungefär 300 000 människor är felaktigt folkbokförda.
Det kan betyda att de bor på annan adress än den uppgivna. Det kan betyda stulen identitet. Det kan betyda att en person är utflyttad ur Sverige, men officiellt kvar.
Alla dessa skuggor, allt utnyttjande av människor, allt fiffel och båg, är naturligtvis ett betydande problem.
Svantesson nämnde att bara brottslighet kopplad till folkbokföring – skattebrott, fusk med bidrag och annan plundring av välfärden – beräknas omsätta 10–15 miljarder kronor per år.
Det är ungefär en tiondel av den sammanlagda organiserade brottslighetens omsättning och en anledning så god som möjligt att göra kartläggningar som denna.
En kartläggning som Skatteverket genomförde för andra året i rad på uppdrag av regeringen.
Allmänna frågor tog vid efter att trion på podiet pratat klart. De gick mest åt till att begära förtydliganden.
– Det här är otroligt värdefull kunskap, kluckade generaldirektören belåtet då allt var sagt och gjort.
Gott så.
