Gåtan – varför har avsmältningen i Arktis bromsat in?
Avsmältningen i Arktis har bromsat in rejält de senaste 20 åren – vilket överraskar forskarna.
Men pausen kan snart vara över.
Risken är då, visar en ny studie, att avsmältningen i stället accelererar.
Det finns ingenting så kallade klimatskeptiker älskar så mycket som diskussionen om Arktis – och i synnerhet kapitlet Al Gore.
När den förre amerikanske vicepresidenten och klimataktivisten tog emot Nobels fredspris 2007, hänvisade han till en rapport som menade att sommarisen på Arktis kunde vara borta redan inom sju år.
Det illustrerade lite grann vådan av att sia om framtiden.
För att inte tala om isbjörnarna: ”När Al Gore föddes fanns 7 000 isbjörnar, nu är det bara 25 000 kvar”, lyder en populär oneliner på sociala medier.
Blev inga skräckscenarier
Och även om det Al Gore egentligen sa 2007, när kurvorna pekade spikrakt nedåt, på senare tid sprids i förvanskad form, så kan man ändå konstatera att de skräckscenarier som nämndes inte har realiserats. Det finns det anledning att fråga sig: Varför har avsmältningen i Arktis havsis bromsat in de senaste 20 åren?
En ny studie slår nämligen fast att det är så.
Sedan 2005 kan man inte se en tydligt statistiskt säkerställd minskning av havsisens utbredning, vilket har överraskat forskarna. Koldioxidutsläppen har ju fortsatt öka under alla dessa år och haven har lagrat mer och mer värme.
Naturliga orsaker
I tider då värmerekord slagits både 2023 och 2024, där haven drabbats av återkommande värmeböljor, där människans påverkan kunnat konstateras förvärra översvämningarna i Valencia, bränderna i Los Angeles och hettan i Sydeuropa, är detta en något oväntad utveckling – havsisen i Arktis håller emot. Men vad handlar det egentligen om?
Forskarna bakom studien gör bedömningen att det har med naturliga variationer i havsströmmarna att göra, strömmar som begränsar avsmältningen. Det är kanske inte så udda ändå – man har kunnat se att de här perioderna av inbromsning i avsmältningen uppträder i modellerna i cirka 20 procent av körningarna, även i scenarier med höga utsläpp.
”Zombievirus” kan orsaka en ny pandemi när isarna smälter
Komplexa trender
Klimatet, och klimatförändringarna, är komplext och trenderna måste ses på lång sikt. Utvecklingen är inte linjär – under en period på ett decennium tycktes ju även uppvärmningen ha avstannat.
Så innan jublet över att klimatet är räddat – eller att Al Gore hade fel – bryter ut, finns det några saker att ta med i beräkningen:
- Resultatet betyder inte att havsisen i Arktis återhämtar sig. Isens utbredning i september har halverats sedan 1979.
- Den genomsnittliga tjockleken i oktober har minskat med 0,6 centimeter per år sedan 2010.
- Alla simuleringar visar att havsisförlusten åter accelererar efter inbromsningen – inom fem till tio år väntas smältningen återupptas i ungefär dubbelt så hög takt som den långsiktiga trenden. ”Denna paus ökar (...) risken för en snabbare minskning av havsisens utbredning under de kommande åren”, skriver forskarna.
Respiten – även om den förstås är välkommen – kan med andra ord visa sig vara högst tillfällig. På längre sikt ser ändå många forskare att Arktis kommer att ligga isfritt sommartid under detta århundrade.