Det ska bli spännande att se Vänsterpartiets 1 maj-paroller i år
Agenda i söndags, David Petraeus, en amerikansk general med ansvar för fiaskot i Irak och Afghanistan, fick lägga ut texten om anfallskriget mot Iran.
Han pratade oemotsagd och inga kritiska frågor ställdes, tonen var rentav underdånig. Efter honom kom Ulf Kristersson och Magdalena Andersson, som samstämmigt uttryckte sitt hopp om ett nytt Iran.
USA:s äventyr är alltid våra äventyr. Om det inte är Grönland som står på önskelistan, för då anses Trump vara helt sjuk i huvet.
I Sverige finns det bara en åsikt om kriget, det finns blott en aggressor och det är Iran. Mediernas fokus är våra räntor och ångesten hos invånarna i Tel Aviv att träffas av rysstillverkade missiler.
Inte ens Vänsterpartiet protesterar när en premiärminister som utreds för folkmord och en president som aspirerar som diktator går till attack.
Ideologisk konsekvens är tydligen att be om för mycket.
När Salwan Momika brände Koranen utanför moskén på Södermalm, skrev jag ett knippe texter där jag försvarade bokbålet. För mig handlade det inte bara om hans yttrandefrihet, utan om moralisk stringens. Jag tog Iran som exempel:
Om vi anser att befolkningen i Iran ska ha rätt att bränna Koranen i protest mot mullorna – det tror jag att de flesta skulle applådera – måste vi försvara rätten att elda religiösa texter även här hemma hos oss. Yttrandefriheten kan inte vara situationell, den måste vara principiell.
Det gäller att hålla två bollar i luften samtidigt. Man kan önska den iranska diktaturen åt helvete men ändå ifrågasätta USA:s och Israels anfallskrig, om inte annat så för att demokrati inte kan bombas fram lika lite som Hizbollah kan bombas bort.
Jag har försökt sätta mig in i Reza Pahlavis övergångsplan, den hittills enda som presenterats. Det är möjligt att jag har missuppfattat nånting, men jag tror att det ska upprättas tre institutioner: en lagstiftande, en verkställande och en rättslig/juridisk. De ansvariga för dessa ska utses av Reza Pahlavi själv.
Mänskliga rättigheter garanteras inte. Däremot markerar man tydligt mot ”separatister”, det vill säga kurder och andra som redan är terrorstämplade eller i exil. Motstånd mot övergångsregeringen är inte legitimt och domstolarna ska inte vara självständiga.
Det finns ingenting i planen som säger att exprinsen måste avgå efter 180 dagar.
Det här är inte en plan för demokrati, det är en manual för den Trump-lojala monarkins återkomst.
Det ska bli spännande att se Vänsterpartiets 1 maj-paroller i år. Förslag: ”Leve USA-imperialismen!”, ”Legalisera anfallskrig!”, ”Ja till nävrätt, nej till folkrätt!”
Vänta på min slutgiltiga signal! uppmanar Reza Pahlavi det iranska folket.
Vänsterpartiet står redan berett, livrädda att uppfattas som allt annat än en parti bland alla de andra.