Ekonomi styr ungas barnafödande – något har gått väldigt snett
Sverige är ett av världens rikaste länder.
Men när unga förklarar varför de inte skaffar barn återkommer ett svar: ekonomin.
Det är ett enormt fattigdomsbevis.
Under året 2024 var antalet födda barn per kvinna i Sverige 1,43, den lägsta siffran sedan 1700-talet då mätningarna började. Lägre barnafödande är en trend som sveper över hela västvärlden.
Vad som ligger bakom har fått experterna att klia sig i huvudet. Det pratas om kulturella förändringar och ändrade värderingar.
Står fast vid sin profetia om krasch 2026: ”En enorm global explosion”
Några enkla svar har inte forskarna.
Aftonbladet/Demoskops undersökning skänker mer, och ganska oroande, ljus på frågan.
Det handlar framför allt om unga mellan 20 och 35 år.
86 procent av den här gruppen som består av både män och kvinnor säger att mellan 25 och 34 är den bästa åldern att bilda familj. 64 procent tycker att det är ett ganska eller mycket viktigt samhällsproblem att det föds för få barn.
På frågan om vad som skulle behöva vara på plats i livet för att de ska känna sig redo att skaffa barn svarar bara 14 procent att de inte vill ha några. Hela 44 procent säger istället “en stabil ekonomi”. Det är en viktigare faktor än ”en lämplig partner” (40 procent).
Tre av de fyra faktorer som hamnar i topp när unga förklarar vad de behöver för att skaffa barn har med ekonomi att göra. 35 procent svarar “en större/mer passande bostad och 25 procent “fast anställning” (de deltagande kunde välja fler svar).
Kontrasten är tydlig jämfört med de något äldre i undersökningen. Bland de mellan 36 och 45 år är det bara 14 respektive 7 procent som uppger stabil ekonomi och större bostad som saker de vill ha innan de är redo för barn.
På frågan om vad som hindrat dem hittills svarar 28 procent av 20–35-åringarna i undersökningen att “jag vill inte ha fler barn”, tätt följt av “ekonomi/finansiell situation” med 27 procent, “oro för världsläget/framtiden” (20 procent), “bostadssituation” och “karriär/studier” med 10 procent vardera. Bara fem procent säger att de inte träffat rätt partner.
Det här är i linje med vad vi sedan tidigare vet om ungas situation i dag. Ökad press och ångest för privatekonomin är en tydlig trend, som bland annat framgår av de undersökningar som Ungdomsbarometern gör.
Sverige är ett mycket rikt land.
Mätt som BNP per capita hamnar vi på 20:e plats i världen enligt Internationella Valutafonden IMF
Vi har inte bara en av världens lägsta statsskulder i förhållande till BNP, staten har faktiskt en nettoförmögenhet på 2 600 miljarder kronor, eller drygt 310 000 kronor per vuxen svensk.
När det gäller privata förmögenheter ligger Sverige på plats 14 i världen enligt Global Wealth Report. I genomsnitt är varje svensk över 18 år god för runt 3 miljoner kronor.
I samma land uppger alltså 44 procent av 20-35-åringarna att de vill ha en mer “stabil ekonomi” för att vilja bilda familj.
Det är ett tecken på att något gått riktigt snett.
Antingen är ungas krav och förväntningar på vad som utgör en “stabil ekonomi” alldeles för högt uppskruvade eller så är välståndet i Sverige så ojämnt fördelat att stora delar av befolkningen inte tycker att de har tillräckligt med pengar för att föröka sig.
Att barn delvis verkar ha blivit en klassfråga anas av att höginkomsttagare skaffar fler barn, vilket en rapport från Stockholms universitet kunde visa för några år sedan.
Att ekonomiska kriser påverkar barnafödandet är känt, efter kraschen i början av 90-talet föll det. Sverige har de senaste åren genomlidit en lång och utdragen lågkonjunktur.
Men det räcker inte som förklaring, kvinnors fruktsamhet började gå ned i Sverige redan runt 2010 även om det accelererat de senaste åren.
En annan möjlig bov är bostadsmarknaden där priserna stigit dramatiskt de senaste 20 åren. Det finns forskning, både i Sverige och utomlands, som kopplar ihop höga bostadspriser och bostadsbrist med färre barn.
Samma faktor som skapat stora förmögenheter hos många människor hindrar nu att det föds fler. Det är som om systemet har slagit knut på sig självt.
Hur stort problem är det låga barnafödandet? Det beror på vem man frågar. Personer som Elon Musk har kallat det för mänsklighetens största problem, mycket större än klimathotet.
En del experter är inte lika oroliga, men helt klart är att det kommer att förändra samhället, även i Sverige.
När regeringen strax före jul presenterade den första delen av sin utredning i frågan framkom att om dagens låga nivå på barnafödandet håller i sig och det inte sker någon invandring kommer befolkningen att krympa och Sveriges BNP år 2100 bli mer än 40 procent lägre än den hade varit annars.
Generationer där det var vanligt att skaffa många barn kommer att försörjas av årgångar där många inte har några alls, för att de inte ville eller helt enkelt inte ansåg sig ha råd.
Det bådar inte gott.