”Armageddon” i Los Angeles är bara början
Publicerad 2025-01-09
Vad ligger bakom de våldsamma bränderna i Los Angeles-området?
Paradoxalt nog kan det handla om – för mycket regn.
Men den underliggande orsaken beror på klimatförändringarna – och där står Kalifornien på tröskeln till en ny verklighet.
I tisdags morse brann det ingenstans – två dygn senare har tusentals hem förstörts och flera människor omkommit i den lyxiga förorten Pacific Palisades. Aftonbladets utsände Magnus Sundholm kallade situationen för ett ”armageddon”.
Varningarna om extremt starka vindar var det enda tecknet på att något skulle kunna ske.
Det snabba brandförloppet har dock chockat invånarna i Los Angeles-området, som ändå normalt sett är relativt förberedda på kraftiga bränder.
Men så här års? Brandsäsongen brukar ju normalt sett sträcka sig från maj till oktober?
Nej, inte nu längre.
”November, december, nu januari – det finns ingen brandsäsong längre; det är ett brandår”, säger Kaliforniens guvernör Gavin Newsom.
Kraftigt regnande
Förutom de ovanligt starka vindarna är det paradoxalt nog det kraftiga regnandet förra året som är en delförklaring bakom de häftiga bränderna.
Blötare år skapar mer vegetation, och under de torrare år som sedan följer utgör de stora mängderna uttorkat gräs extra mycket bränsle för lågorna.
Det är kombinationen av dessa två faktorer — Santa Ana-vindarna och det som kallas ”hög bränslebelastning” — som skapat förutsättningarna för de förödande bränder som nu pågår.
Allt detta är dock bara i början. Forskarna befarar att denna växling mellan blött och torrt kommer att bli allt kraftfullare när temperaturerna stiger.
Kommer att bli värre
Och människan fingeravtryck finns där: Enligt en studie, finansierad av NOAA, ligger klimatförändringar (...) bakom de rekordstora skogsbränderna i Kalifornien. I studien dras slutsatsen att nästan hela ökningen av de avbrända områden under det senaste halvseklet beror på människan.
Saker och ting kommer att bli värre. Enligt en rapport kommer bränderna i Kalifornien öka med 50 procent fram till 2050.
Risken är också att bränderna i sig förstärker spiralen: I ett stabilt klimat förekommer skogsbränder regelbundet, men i ett klimat där bränderna blir fler och kraftigare, kan skogarna frigöra kol betydligt snabbare än vad återväxten hinner suga upp.
Och inte nog med det – de större och mer intensiva bränderna förbränner även själva jorden i en utsträckning som gör att det tar tid för området att överhuvudtaget återhämta sig.
För tio år sen konstaterades det att områdena som brunnit har betydligt sämre förmåga att binda koldioxid. Två tredjedelar av den koldioxid som frigjorts från skog och mark i Kalifornien, kom från de sex procent av delstaten som härjats av skogsbränder.
Försäkringsbolagen flyr
Att tvingas fly kommer att vara ett ständigt hot för de boende som nu skapat sig en tillvaro i de nyligen bebyggda gränszonerna mellan vildmark och stad i Kalifornien - dessa bostäder blir nu själva till bränsle när megabränderna drar fram.
Några som redan dragit sig undan är de stora försäkringsbolagen, vars flykt är på väg att skapa en försäkringskris i delstaten. Brandrisken gör att Kalifornien nu är exponerad för potentiella skador till ett värde av nästan 458 miljarder dollar, en siffra som tredubblats på bara fem år.
Det finns uppgifter om att 80 procent av amerikanerna inte har en tillräcklig hemförsäkring.
Det kallas för ”bluelining”: att företag och institutioner börjar höja priser eller helt dra tillbaka tjänster från högriskområden ur ett miljöperspektiv – och att det drabbar de fattiga värst.
Det är försmaken av en ny värld, där både den fysiska och ekonomiska bördan av ett förändrat klimat kommer att läggas på de som är minst utrustade för att hantera den.