Poliser kritiska mot att kollegor anmäler småstrunt
”Tönt”, ”hobbit”, ”luffare”.
Vad är det ens för snöflingor till poliser som anmäler sådant här trams?
Det har sannolikt inte undgått någon att en ny lag om förolämpning mot tjänsteman trädde i kraft 2 juli.
Regeringen motiverade denna inskränkning av yttrandefriheten med risken för att trakasserier mot offentliganställda tjänstemän kan få dem att inte våga fatta korrekta beslut.
Hittills är det dock i princip bara poliser som har anmält. Och som de anmäler!
Dvärg, idiot, jävla dåliga polis, tönt, luffare... det tycks inte finnas någon början och något slut på alla tillmälen som får vissa poliser att må så dåligt att de måste gå vidare med de fruktansvärda trakasserier de utsätts för.
Innan lagen trädde i kraft raljerade vissa över att det nu inte skulle vara tillåtet att säga ”polis, polis potatisgris”.
Oseriös kritik! Lagen behövs för att stävja gängkriminella som försöker dominera poliser!, svarade politiker som applåderade den nya bestämmelsen i upprörda ordalag.
Givetvis tog det inte lång tid innan någon provokatör drog denna gamla barnramsa och blev anmäld.
Det går att se på den här situationen ur olika vinklar.
Exempelvis viskas det att flera poliser är förbannade på kollegor som anmäler minsta oförskämdhet.
De tycker att känsligheten närmast är pinsam och att lagen används till trams i stället för att komma åt förtäckta och systematiska hot.
Domstolarnas tillämpning av bestämmelsen är också värd uppmärksamhet.
Det är för all del inte bara dumheter som anmäls. Den första domen med den nya lagen meddelades 4 september av Göteborgs tingsrätt. En man som kallat en kvinnlig polis för ”hora” dömdes till dagsböter och 10 000 kronor i skadestånd.
Onekligen ett hyfsat ekonomiskt plåster på såren för den utsatta.
Hur resonerade då domstolen? Det vet vi inte mycket om. Mannens erkännande stöds av utredningen i övrigt, är det enda tingsrätten orkar få ur sig.
”Om en domstol för första gången tillämpar en regel som innehåller en kontroversiell inskränkning av yttrandefriheten kanske man kan bjuda på några fler meningar”, suckade juridikprofessor Mårten Schultz på X. Jag är böjd att hålla med.
(Bonusinfo: Redan 2016 dömde Svea hovrätt en man som kallat en polis för ”hora”. Förolämpning har nämligen varit förbjudet länge.)
Sex dagar senare, den tionde september, friades en man som åtalats för förolämpning. Han hade väst ”fitta, fitta, fitta, dra åt helvete snutjävel” till en kvinnlig polis.
Uppsala tingsrätt såg uttalandet som ett uttryck för att mannen uppenbarligen mådde dåligt och ville avsluta förhöret.
Domstolen lutade sig därvidlag mot lagens förarbeten, som säger att enstaka yttranden i affekt inte ska utgöra brott.
Det här är en klok inskränkning. Även den som inte besitter en tjusig formuleringsförmåga måste ha rätt att kritisera representanter för våldsmonopolet.
Och en förståelse för att människor kan bli arga, skärrade eller upprörda då de berövas sin frihet måste naturligtvis finnas.
Mannen dömdes dock för andra brott, däribland för att ha hotat polisen, till rättspsykiatrisk vård.
En tredje vinkel är massanmälningarna. 78 anmälningar, en majoritet från poliser, bara i Västsverige på mindre än två månader, enligt GP. Har inte rättsväsendet viktigare saker att ägna sig åt än det här?
Nåväl. Lagen är ny, domarna spretar, det finns ingenting konstigt med det, så här ser det ofta ut i början. Förr eller senare sätter Högsta domstolen ner foten och stakar ut riktningen för tingsrätter och hovrätter.
Praxis, som jurister säger. Låt oss hoppas att ordning bringas i nuvarande röra och att ribban läggs hyfsat högt.
Nolltolerans mot oförskämdheter hör inte hemma i en stat som menar allvar med begrepp som yttrandefrihet.
Och låt oss också be en bön för att poliser upphör med att anmäla småskit.
Hittills har den nya bestämmelsen snarare dragit ett löjes skimmer över Polismyndigheten än hjälpt den.
