Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Tänk om de blev lika rasande över folkmordet som av en fåne utklädd till Kristersson

Protester mot Israels folkmord och regeringens politik i mitten av juni.

I den gigantiska medieskuggan från Trump och Israels och USA:s bombkrig mot Iran fortgår folkmordet i Gaza med oförminskad beslutsamhet från gärningsmännen.

Ett nytt inslag i Israels metodik är matfällor. FN:s tidigare 400 stationer för distribution av livsmedel har ersatts av privatisering där en amerikansk konsultfirma i samarbete med ockupationsmakten har satt upp 4 (!) liknande inrättningar. I den panikartade trängsel som uppstår vid åtlarna skjuter israeliska soldater till synes slumpvis utvalda hjälpsökanden, ett till tre tjog åt gången, bland den svältande befolkningen. Vattenförsörjningen har därtill halverats till följd av att Israel saboterat områdets största anläggning för avsaltning av havsvatten.

Dödssiffran i Gaza, säkert kraftigt underdriven eftersom den bara bygger på återfunna och räknade lik, fortsätter att stiga dag för dag. Men siffran är sen någon tid mer än den dubbla efter den brittisk-amerikanska bombräden mot staden Dresden, ett av de mest omdiskuterade illdåden i andra världskrigets slutskede. Med den tilltagande och av Israel välorganiserade svältkatastrofen kommer dödssiffrorna i Gaza likväl att skoningslöst accelerera framöver.

Den akademiska diskussionen om huruvida Israel med denna systematik bedriver folkmord eller bara krigsförbrytelser har sen länge passerat gränsen för meningsfullt samtal.

Det finns alltså ohyggliga skäl för alla humanister, vänster eller höger, att protestera mot detta folkmord som inte är krig, framför allt inte ”Israels krig mot Hamas”, utan rätt och slätt folkmord inför öppen ridå med den inte längre dolda avsikten att utplåna den palestinska närvaron i Gaza.

Mot den bakgrunden blir det raseri som en Palestinademonstration i Stockholm förra lördagen väckte på våra borgerliga ledarsidor obegripligt. Fördömanden mot de tusentals demonstranterna haglade. Deras budskap beskrevs som ”synnerligen smaklöst” och präglat av ”vulgära uttryck” (DN). Språkröret Daniel Helldén (MP) som höll tal på demonstrationen beskylldes för att beblanda sig med antisemiter (Expressen), Greta Thunberg – vad nu hade hon med saken att göra – hånades för att ”bytt från att krama klimatet till att krama Palestina” samt påstods att ”järnrörsvänstern är här och nu” (SvD), dessutom av en skribent som gjort sig ökänd genom att kalla Greta Thunberg för ”Hitler-Greta”.

I förstone ser det alltså ut som om några icke obetydliga opinionsbildare i tre icke obetydliga borgerliga tidningar blivit skvatt galna. Men det är ju svårt att tro.

Vad var det då som föranledde dessa ledarskribenters förlöpningar? Två saker. Det ena var en charad eller gatuteater där någon gök med tydliga tecken på bristande politisk medvetenhet uppträdde utklädd till statsminister Ulf Kristersson som påstådd barnamördare med rödmålad docka i handen.

Suck. Jag kan utan vidare hålla med DN-skribenten om att den charaden var såväl ”vulgär” som ”synnerligen smaklös”, även om jag skulle använda mindre ålderdomliga högerord för att uttrycka den kritiken. Man kan beklaga att Palestinarörelsen ännu inte uppnått den gamla FNL-rörelsens disciplinära ordning för att hålla idiotier av det slaget borta från demonstrationerna. Anklagelsen mot Ulf Kristersson för att genom indraget bistånd till FN:s hjälporgan UNRWA vara medskyldig till svältkatastrofen är däremot i sak korrekt. Men borde ha uttryckts elegantare.

Den andra omständigheten som gjorde de borgerliga ledarskribenterna rasande, eller snarare spelat rasande, var standardanklagelsen för antisemitism som den här gången främst riktades mot miljöpartisten Helldén för att han dristat sig att hålla tal ”tillsammans med antisemiter”. Med Expressens bevisföring byggde anklagelsen den här gången på att någon stolle ryckt åt sig en mikrofon på en helt annan demonstration i april, och anklagat ordföranden i judiska centralrådet för att ha makt, eller något i den förvirrade stilen. Det är oklart vad denne spontane talare hade med demonstrationen att göra, eller vad han ville framföra, men eftersom sedvanlig ”expertis” bedömt hans försök till åsiktsyttring som åtminstone delvis antisemitisk så var, enligt Expressens ledarskribent, hela Palestinarörelsen antisemitisk redan i april och följaktligen också nu i juni.

Tricket är det gamla vanliga som vi nu sett till leda. Israels anhängare använder, nästan alltid påhittade, exempel på yttranden som med ond vilja kan tolkas som antisemitiska bland demonstranterna för att diskvalificera kritik mot Israel. De kan ju inte gärna försvara folkmordet, inte ens tala om det, möjligen skriva ”folkmordet” med ironiska citattecken, för att på så vis försöka trolla bort det ur språket och medvetandet.

Det som förvånar mig mest är att dessa skribenter inte skäms när de skriver ord de inte rimligtvis tror på själva. Medan den israeliska dödsmaskinen rullar på dag efter dag inför deras ögon utan att väcka deras raseri i tillnärmelsevis samma utsträckning som en fåne utklädd till Ulf Kristersson.

För övrigt anser jag att…

… det hade varit betydligt roligare att se den folkpartiliberala skutan gå till botten med den spektakulärt självsäkert ljugande utsläppsministern Romina Pormoukhtari vid rodret.

… SVT:s undermåliga bevakning av folkmordet i Gaza till dels måste förklaras med den egenartat passiva journalistiska satsningen på ståuppor i Tel Aviv underkastade den israeliska militärcensuren. Och därutöver med SVT-ledningens rädsla för SD.