Dollarn i fritt fall – USA:s makt hotad
Spekulationer om att Donald Trump kommer försöka sparka chefen för Federal Reserve får den amerikanska dollarn att rasa. Förtroendet för valutan är nu i gungning – något som kan hota USA:s ställning i världen.
Den 15 augusti 1971 förändrades världsekonomin i grunden. Då meddelade USA:s dåvarande president Richard Nixon att USA hoppade av det så kallade Bretton Woods-samarbetet som hade styrt världen sedan 1944.
Systemet var enkelt – alla världens valutor knöts till den amerikanska dollarn som i sin tur kopplades till guld till det fasta priset 35 dollar per uns (31,1 gram).
Den som var orolig för värdet på dollarn kunde alltså växla in sina papperspengar mot guld.
Att en del länder börjat fundera på att göra just detta bidrog till Nixons beslut.
Sedan dess har dollarn fortsatt att fungera som världens reservvaluta – vilket bland annat har gjort att USA i decennier kunnat låna pengar billigt och att alla viktiga råvaror prissätts i dollar.
Dollarn kan beskrivas som USA:s absolut viktigaste vapen.
Värdet är inte kopplat till någon fysisk vara utan bygger enbart på förtroende.
Det förtroendet ser med Donald Trump vid makten nu ut att börja ifrågasättas – en händelse som beskrivs som lika omvälvande som Nixons utspel 1971.
”USA har gynnats av dollarns status som reservvaluta i 100 år. Det har tagit mindre än hundra dagar att avveckla det. Det är en väldigt stor sak”, säger Gregory Peters, förvaltare på fondförvaltaren PGIM till Financial Times.
Det syns i kursen för dollar jämfört med andra valutor. Mot euron har dollarn tappat 11 procent i år och mot den svenska kronan nästan 14 procent. En dollar kostade på tisdagen 9,55 kronor jämfört med 11,25 kronor i mitten av januari.
Tydligast syns kanske förtroendekrisen i priset på guld.
Guldpriset nådde för första gången över 3 500 dollar på tisdagen och har nu stigit med 17 procent sedan Donald Trumps utspel om tullar i början av april. På ett år har värdet på dollarn, uttryckt i guld, tappat 48 procent. Det börjar likna fritt fall.
Den senaste orsaken till att dollarn försvagas och guldet rusar är Donald Trumps utspel mot chefen för Federal Reserve, Jerome Powell.
Förra veckan förklarade Donald Trump att Fed-chefen, vars mandat löper ut i maj nästa år, inte kan sluta fort nog och i helgen förklarade Vita Husets ekonomiske rådgivare Kevin Hassett att Trump-administrationen undersöker möjligheterna att sparka honom.
På måndagen gjorde Trump nya utspel mot Jerome Powell och krävde att han sänker räntan omedelbart.
Federal Reserve är, liksom andra centralbanker i västvärlden, tänkta att stå självständigt från den politiska makten. Jerome Powell själv har varit tydlig med att det vore olagligt av Trump att avskeda honom.
Det kan bara göras om det finns giltiga skäl, som någon typ av misskötsel, inte bara för att presidenten ogillar räntenivån.
Men reglerna vilar på ett rättsfall från 1935 då Franklin Roosevelt försökte göra sig av med en myndighetschef som han inte gillade.
En del bedömare tror att Donald Trump kommer försöka få frågan prövad i domstol och därmed utforska var gränserna egentligen går för en presidents makt.
Om det blev rättssak skulle frågan till slut hamna i USA:s Högsta domstol, men under tiden skulle en sådan strid skapa stor osäkerhet.
Att centralbanker ska vara oberoende är inte helt okontroversiellt – frågan har diskuterats mycket under åren efter finanskrisen då bankerna bedrivit storskaliga experiment med minusränta och skapat enorma mängder nya pengar.
Men alternativet har ansetts som mycket värre: risken för att makthungriga politiker tar över räntesättningen och centralbankernas sedelpressar.
Historiskt har det ofta lett till att förtroendet för pengars värde pulvriseras med hyperinflation som följd.
Vägen till att Trump skulle ta direkt kontroll över Federal Reserve är lång – det räcker inte med att sparka Jerome Powell eftersom han bara är en av tolv ledamöter i den kommitté som bestämmer räntan – men bara tanken på att centralbanken blir politiserad räcker för att göra finansmarknaden nervös.
Omvärlden har placerat enorma tillgångar i USA och i dollar.
Totalt äger utländska placerare aktier och obligationer till ett värde av 31 000 miljarder dollar, mer än hela USA:s BNP.
Det finns redan tecken på att många placerare börjar minska sin exponering mot det alltmer nyckfulla USA.
Om försäljningarna fortsätter kan det slå hårt mot amerikansk ekonomi. Den allt svagare dollarn gör att det ovanpå Trumps tullar blir ännu dyrare att importera och när räntan stiger blir det dyrare för USA att låna.
Någon annan valuta som kan ta över dollarns roll över en natt finns inte – men eurons ställning lär stärkas och Kina, Ryssland och andra länder har redan tidigare försökt minska den amerikanska valutans dominans.
Donald Trump har precis gett det dem ordentlig draghjälp.