Mardrömsscenariot: Attacker som slår ut vattnet
Kriget i Mellanöstern påverkar inte bara flödet av olja och gas utan även varor som konstgödsel vilket kan driva upp världens matpriser.
Länderna i regionen importerar nästan all mat utifrån och attacker mot vattenanläggningar skulle snabbt utlösa kaos.
Lagen om oavsiktliga konsekvenser. Det är namnet på ett begrepp myntat av den amerikanska sociologen Robert K Merton.
Det handlar om att politiska beslut och handlingar kan resultera i konsekvenser som inte alls var planerade eller tänkta från början.
Världen är nämligen mer komplex än vad vi ofta har förstånd att begripa.
Krig, liksom det som just nu pågår i Mellanöstern, är tydliga exempel på det.
Att missiler skulle regna över Dubai, flygtrafiken stänga ned helt och hundratusentals människor bli strandsatta i regionen var förhoppningsvis inte en del av USA:s strategi.
Att priset på olja och gas stigit är kanske mer väntat, särskilt som det viktiga Hormuzsundet nu i praktiken är stängt.
Men lika många kanske inte hade på sitt bingokort att kriget kan pressa upp världens matpriser. Det är nämligen inte bara olja som passerar genom Hormuz utan också så mycket som en tredjedel av världens konstgödsel. Länderna i området är också stora producenter av gödsel och världsmarknadspriset har redan gått upp.
Om det blir problem med leveranserna till jordbruket kan det försämra skördarna drastiskt.
I Sverige har Lantmännen och företaget Yara tillfälligt pausat försäljningen av mineralgödsel, rapporterar tidningen ATL.
Kriget i Mellanöstern slår hårt mot länderna i Gulfen som de senaste åren har satsat stort på turism men där rubrikerna nu handlar om hur tiotusentals människor gör allt för att komma därifrån.
Kriget har satt fokus på hur viktig regionen är för världens energiförsörjning. Men också exponerat hur sårbara länderna är för olika störningar.
Länder som Förenade arabemiraten, Qatar, Kuwait och Saudiarabien importerar runt 85 till 90 procent av viktiga livsmedel, exempelvis spannmål.
”Det finns en överhängande risk för en livsmedelskris i regionen. Gulfstaterna är extremt beroende av importerad mat”, säger Christian Henderson, Mellanösternexpert vid universitetet i nederländska Leiden, till Financial Times.
Det rapporteras om hur leveranser till regionen nu fastnat i andra delar av världen.
Enligt Times of India är 200 containrar med vindruvor och bananer som var på väg till Dubai kvar i hamnen i Mumbai.
Länderna har dock byggt upp lager inför kristider, enligt myndigheterna i Förenade arabemiraten tillräckligt för att räcka fyra till sex månader och människor uppmanas att inte hamstra.
Iran, som redan före kriget upplevde skenande inflation på mat, drabbas ännu hårdare, enligt experter.
BBC rapporterar om hur invånare i Iran är oroliga för matbrist och att priserna börjat stiga.
Utrikespanelen om kriget i Mellanöstern
En ännu känsligare fråga är den om vattenförsörjningen. Hela området är beroende av jättelika avsaltningsanläggningar för tillgången till drickbart vatten. Totalt finns det cirka 400 stycken sådana i länderna runt Persiska Viken.
Bloomberg skriver om hur anläggningen Jubail vid Saudiarabiens kust förser huvudstaden Riyadh med 90 procent av dess dricksvatten.
Enligt uppgifter som läckte ut 2008 varnade amerikanska diplomater då för att hela staden skulle behöva evakueras inom en vecka om anläggningen eller pipelinen till Riyadh slogs ut. Även om Saudiarabien har byggt ut kapaciteten sedan dess är sårbarheten stor.
Dubai är i sin tur beroende av jätte-komplexet Jebel Ali för både vatten och el. Det är världens största anläggning för avsaltning av havsvatten och producerar över 2,2 miljoner kubikmeter vatten per dag.
Iran har redan attackerat raffinaderier för olja och gas där det i flera fall också finns kraftverk som förser avsaltningsanläggningar med el.
Om kriget fortsätter och den iranska regimen blir ännu mer desperat skulle försök att slå ut vattenförsörjningen innebära en enorm eskalering med svåröverskådliga konsekvenser, som flyktingströmmar och social turbulens.
Finansmarknaderna är på helspänn. Oljepriset och börskurserna svänger upp och ned beroende på den senaste nyhetsutvecklingen. I skrivande stund är oljan upp cirka 20 procent sedan kriget startade och står 35 procent högre än vid årsskiftet.
På torsdagen presenterade statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson olika scenarier för hur kriget kan påverka svensk ekonomi.
I basscenariot, där kriget pågår i några veckor och oljepriserna återgår till nivåerna före kriget, skulle påverkan bli begränsad.
Men de pekar också på risken för en sämre utveckling där kriget sprider sig och oljepriset stiger från dagens drygt 80 dollar per fat till 120 dollar och ligger kvar där under en längre tid. Det skulle innebära en kännbar smäll även för Sverige.
Vad är dessa olika scenarier värda? Ganska lite. Förutom att vi befinner oss mitt i krigets dimma där sikten är väldigt begränsad finns det så många andra saker som kan inträffa som inte ingår i några kalkyler. Helt enligt Robert K Mertons lag.
För varje vecka som går kommer sannolikheten för sådana oavsiktliga konsekvenser av kriget bara att öka.