Det är så här kriser börjar
Om USA och Israel har en smart plan är det dags att visa den nu.
Snart är det inte bara Mellanösterns cisterner som står i brand utan hela världsekonomin. Regeringens ekonomiska prognos för 2026 riskerar inte bara att vara inaktuell.
Det kan visa sig bli vårt minsta problem.
1956, 1973, 1979, 1990. Det är årtal som är inristade i världshistorien. Då utbröt konflikter i Mellanöstern som utlöste en prischock på olja och triggade ekonomiska kriser som spreds över världen.
Nu kan vi lägga till 2026.
Enligt experterna finns det dock en viktig skillnad.
Den här gången är påverkan på oljemarknaden betydligt större. När Suezkanalen stängdes 1956 påverkades tio procent av det globala oljeflödet. Det pågående kriget har strypt 20 procent av oljeleveranserna.
Var kommer detta att sluta? Det är det för tidigt att säga. Men den gångna helgen visar att mycket av det som befarades kunde gå snett i konflikten redan har gjort det:
- Oljeanläggningar har attackerats både i Iran och i länderna runt Persiska Viken samtidigt som Hormuz-sundet är stängt.
- Förenade Arabemiraten och Qatar har dragit ned på sin produktion.
- Infrastruktur för avsaltning av vatten i regionen har bombats vilket innebär en farlig eskalering.
- Flygplatserna i Teheran och Dubai har attackerats.
- Båda sidor håller fast vid hårdnackade positioner. Donald Trump kräver den iranska regimens villkorslösa kapitulation samtidigt som Iran utsett den dödade Ali Khameneis son till ny högsta ledare, inte direkt ett tecken på underkastelse.
- Uppgifter om att Ryssland aktivt hjälper Iran i kriget.
I fredags varnade Qatars energiminister för att oljepriset snart kan nå 150 dollar per fat.
Det är inte långt bort. När handeln öppnade på måndagsmorgonen steg priset med 25 procent till nästan 120 dollar per fat, den högsta nivån sedan Putins invasion av Ukraina.
Priset föll tillbaka något efter nyheten att G7-länderna ska diskutera användandet av den så kallade strategiska oljereserven, ett tydligt kristecken.
På måndagsförmiddagen handlades oljan till 108 dollar per fat, vilket är mer än 50 procent högre än före krigsutbrottet.
Gaspriserna i Europa steg samtidigt med 20 procent på måndagen och har nu mer än dubblats sedan kriget inleddes. Det är en hård smäll för den gasberoende europeiska industrin och kommer även innebära högre elpriser i Sverige.
Inte bara energimarknaden påverkas. Det kommer fler och fler tecken på effekter som slår i flera led.
Som att priset på konstgödsel rusar vilket påverkar matpriserna. Eller att priset på aluminium stigit kraftigt eftersom smälterier i Mellanöstern tvingats stänga. Eller att leveranserna av viktiga insatsvaror för tillverkningen av mikrochip kan påverkas.
I Asien, som är mest beroende av olje - och gasimport från Mellanöstern, rapporteras om köer, ransonering och problem för textilindustrin på grund av de stigande energipriserna. Det sätter också press på redan pressade statsfinanser i regionen.
Sydkorea har infört ett pristak på bränsle för första gången på 30 år.
Stigande oljepriser är ett “lågt pris att betala för säkerhet och fred”, menade Donald Trump i ett inlägg på Truth Social, med tillägget “BARA DÅRAR SKULLE TYCKA ANNORLUNDA”.
En och annan av de där dårarna kan möjligen finnas bland hans egna medborgare.
Bensinpriserna har redan stigit i USA och det finns opinionsundersökningar som visar att en majoritet av amerikanerna är emot kriget, särskilt bland oberoende väljare.
Det är dåliga nyheter för republikanerna inför höstens mellanårsval och ökar pressen på Donald Trump att avsluta kriget. Det är tydligt att Iran försöker orsaka så mycket kortsiktig ekonomisk röra som möjligt just för att öka denna press.
“Tänk det otänkbara och planera för det”, uppmanade chefen för Internationella Valutafonden IMF Kristalina Georgieva i ett tal på måndagen.
Sverige då?
Stockholmsbörsen föll med knappt 3 procent på måndagsförmiddagen och har nu backat med 8 procent sedan kriget inleddes.
Förra veckan meddelade Konjunkturinstitutet att tio procents högre råoljepris betyder 0,1 procents högre inflation i Sverige. Om dagens nivåer håller i sig handlar det alltså om en ökning med 0,5 procentenheter. Det stökar till det rejält för Riksbanken och någon räntesänkning ligger knappast i korten. De korta marknadsräntorna har börjat stiga den senaste veckan och marknaden räknar med en höjning från Riksbanken.
I torsdags presenterade finansminister Elisabeth Svantesson och statsminister Ulf Kristerssons olika scenarier för svensk ekonomi. Om oljepriset går upp till 80-90 dollar i några veckor och sedan faller tillbaka så blir effekten begränsad.
Men om priset skulle stiga till 120 dollar per fat och ligger kvar där en längre tid blir det betydligt värre, varnade regeringen.
De nivåerna nosade alltså oljan redan på under måndagen.
Men det kan bli betydligt värre. Det kan gå så långt som ransonering av oljan, varnar energiexperten Christian Kopfer.
Den största effekten handlar som vanligt om psykologi. På bara en vecka har prognosen för kriget och dess konsekvenser försämrats dramatiskt.
Vem vet hur det ser ut om ytterligare en vecka? Innan läget klarnar, vilket kan ta veckor om inte månader, är det stor risk att en ekonomiskt stiltje åter drar in över Sverige.
Regeringen spår att svensk BNP ska stiga med 3 procent under 2026 efter tre usla år i rad och att matpriserna ska falla tack vare den halverade momsen.
Frågan om inte den prognosen redan är mogen för arkivet.
Den fråga som snabbt infinner sig är följande: hur ser plan B ut?