Går inte att blunda: räkna med högre inflation
Donald Trumps meddelande om att kriget snart är slut verkar inte ha nått fram till Iran.
Kaoset kring Persiska viken kommer leda till stigande priser – allt annat är önsketänkande.
Men det behöver inte bli lika illa som 2022.
Alla har någon gång haft en dålig chef. En ledare som är otydlig kan skapa både problem och förvirring. Och otydlig är det absolut snällaste ordet som går att använda om Donald Trump och hans regering just nu.
Under onsdagen när det såg ut som om oljepriset hade stabiliserat sig förklarade USA i ett möte med de andra G7-länderna att man var motståndare till att använda sig av strategiska oljereserver för att försöka lugna marknaden. Bara ett par timmar senare var positionen den omvända: nu manade USA på andra att öppna oljekranarna. Enligt Wall Street Journal var det Donald Trump som helt enkelt bytt åsikt. Igen.
Faran med att starta och utkämpa krig baserat på en persons nycker utspelar sig framför våra ögon. Donald Trumps besked i måndags att kriget snart är slut togs på förvånansvärt stort allvar. Men krig är inte som tullar, något som kan sättas på eller stängas av.
För Iran finns inga incitament att sluta kriga, tvärtom, regimen har all anledning att försöka störa olje- och energimarknaderna så mycket och så länge som möjligt för att stärka sin position. Deras egen oljeexport är intakt och har till och med stigit.
I stället för att avslutas har kriget intensifierats, med en lång rad attacker mot fartyg och oljeanläggningar det senaste dygnet.
Beslutet från länderna i energiorganet IEA att använda 400 miljoner fat olja från sina reserver, mer än dubbelt så mycket som efter Rysslands invasion av Ukraina, är en tydlig indikation på hur allvarligt läget är. Oljereserverna kan fungera som stötdämpare men löser inte grundproblemet, att ingen olja eller gas (utom iransk) nu kan passera genom Hormuzsundet.
I normala fall transporteras motsvarande 20 miljoner fat om dagen den vägen. Det motsvarar ett minskat utbud på 600 miljoner fat per månad, alltså mer än vad som tillförs via reserverna. Kriget har snart pågått i två veckor.
Eftersom det finns andra vägar för oljan att gå, bland annat via pipelines till Röda havet, är det verkliga bortfallet just nu lägre än så. Enligt en färsk analys av IEA rör det sig om en minskad produktion på 10 miljoner fat om dagen, en störning som saknar motstycke i historien. Den siffran kan stiga.
Vad innebär det här? Oljepriset har redan (i skrivande stund) gått upp med 40 procent sedan kriget inleddes och med 55 procent sedan årsskiftet.
Lyssnar man på både oljeproducenterna i regionen och oberoende experter kan det bli betydligt värre. Vd:n för saudiska Aramco, världens största oljebolag, varnar för ”katastrofala konsekvenser” för oljemarknaden om kriget fortsätter och det finns de som tror att priset kan gå upp till 200 dollar per fat.
Allt beror förstås på vad som händer i konflikten.
Men effekterna är redan här:
- Världsmarknadspriset på produkter som diesel och flygbränsle har stigit mer än oljan. Det betyder dyrare transporter av både människor och varor. Prishöjningar kommer snabbt följa efter.
- Marknaden för konstgödsel har drabbats av en historisk chock vid sämsta tänkbara tidpunkt, på våren då behovet är som störst. Svenska LRF varnar för stor påverkan på matpriserna.
- I länder som Indien, Vietnam och Korea slår de stigande energipriserna hårt. Där pågår redan ransonering, det har införts kortare arbetsveckor och skolor har stängt. Eftersom det är en region där alltifrån kläder till elektronik tillverkas riskerar en kostnadskris att spilla över i form av högre priser.
På finansmarknaden har man redan börjat anpassa sig för högre inflation. Räntorna har gått upp – den tyska tioåriga räntan nådde på torsdagen den högsta nivån sedan 2023 och har stigit med ungefär 0,3 procentenheter sedan kriget började. I Sverige har marknadsräntorna stigit med cirka 0,2 procent. Det kan tyckas som små rörelser, men skiftet från att räkna med sjunkande räntor till att de istället stiger är ganska dramatiskt. Boräntorna lär snart höjas.
Hur hög inflationen blir är förstås svårt att veta. En stor skillnad jämfört med 2022 är att ekonomin då var maximalt stimulerad av nollräntor och centralbanker som tryckte pengar samtidigt som regeringar öste på med olika typer av stöd. Så ser det inte ut nu, vilket talar för att inflationen inte kommer att dra iväg på samma sätt. Men när priser väl börjat stiga brukar det vara svårt att stoppa. Många företag kommer vilja skydda sina vinstmarginaler.
Flera länder i Europa förbereder sig nu för ett turbulent scenario.
I Tyskland kommer man bara tillåta att priserna på bensinstationer ändras en gång per dag. I Grekland införs ett vinsttak på mat och bränsle de närmaste tre månaderna och i Italien hotar regeringen med att beskatta företag som försöker utnyttja situationen.
EU diskuterar också att införa ett pristak på gas.
I Sverige har finansminister Elisabeth Svantesson sagt sig vara förberedd på det värsta.
Den mest konkreta åtgärden hittills är att två miljoner fat drivmedel i de svenska beredskapslagren ska användas som en del av uppgörelsen inom IEA.
Om det finns andra krisplaner är det nog dags att börja prata om dem nu.