Nu måste lagens läslöfte till skolbarnen uppfyllas
Författarförbundet: En av fyra skolor är fortfarande utan bibliotek
I dag, på skolbibliotekets dag, borde vi fira att Sveriges alla barn och unga sedan höstterminens start har tillgång till ett bemannat skolbibliotek, enligt lagen som trädde i kraft 1 juli. Men det kan vi inte, för trots att skolorna hade ett och ett halvt år på sig att inrätta skolbibliotek och anställa skolbibliotekarier, och trots att kommunerna tilldelades 216 miljoner för ändamålet, står fortfarande en av fyra skolor utan ett bemannat bibliotek.
Kortfattat innebär den nya skolbibliotekslagen att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat bibliotek, och att det ska finnas en tydlig plan för hur ändamålen med skolbiblioteken ska uppnås. Skolbiblioteken ska också bemannas med i första hand utbildade bibliotekarier.
En skolbibliotekarie kan, utöver att öppna dörrarna till litteraturens rika värld, grunda en läskultur hos eleverna, något som stärker den enskilda individen såväl som samhället i stort. Läsning främjar empati, reflektion, självständigt tänkande och källkritik, vilket är en förutsättning för ett starkt och inkluderande samhälle. Det bygger motståndskraft mot totalitära idéer. Den nya lagen bidrar därmed till likvärdighet, måluppfyllelse och ökad läsförståelse i kommande generationer och därmed stärka demokratin på ett ovärderligt sätt.
När Sveriges barn och unga återgick till skolan efter sommarlovet var det första gången som de alla enligt lag skulle ha rätt till en skola med ett bibliotek, fyllt av fysiska böcker och bemannat med utbildad skolbibliotekarie. Men så blev det alltså inte.
En av fyra skolor är fortfarande utan skolbibliotek och i många av skolorna som har bibliotek bemannas dessa av lärare eller annan personal som saknar utbildning för uppdraget. Och så finns det de skolor där eleverna får hålla tillgodo med ett bibliotek på en annan skola eller dela på en skolbibliotekarie som kan ha upp till tusen elever att ta hand om.
Dessutom saknas på många håll fysiska böcker, och tyvärr också en förståelse för varför skolan bör ha dem. Elever lyssnar på ljudböcker eller läser e-böcker trots att det finns många forskningsstudier som visar att läsning av fysiska böcker överträffar läsning på skärm, både när det kommer till läsförståelse och informationsbearbetning. Och att det är svårare för oss människor att minnas vad vi precis har läst, när vi läser på skärm.
Men skolbiblioteken ska inte bara vara ett stöd i den pedagogiska verksamheten, de måste få vara litterära oaser i sin egen rätt
Enligt fackförbundet Dik saknas det över 2 000 bibliotekarier, beräknat utifrån Dik:s riktlinjer med en heltidsarbetande bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och 400 i gymnasieskolan. Riktlinjerna efterföljs därför inte i nuläget, utan många kommuner delar upp skolbibliotekarietjänsterna på flera skolor – och det måste inte tvunget handla om särskilt små skolor.
Men det är inte bara implementeringen utan också uppföljningen av den nya lagen som är viktig. De pengar (216 miljoner i år och därefter 433 miljoner 2026 respektive 2027) som tilldelas kommunerna för satsningar på skolbibliotek är inte öronmärkta, vilket innebär att ansvaret på kommunal nivå att satsa pengarna på det de är tänkta för, blir stort.
Alla barn och unga i Sverige ska, oavsett hemförhållande, kunna få en väg in i litteraturen med hjälp av sina lärare och skolbibliotekarier. Men skolbiblioteken ska inte bara vara ett stöd i den pedagogiska verksamheten, de måste få vara litterära oaser i sin egen rätt. En plats där eleverna själva kan upptäcka litteratur som de kan spegla sig i eller lära sig om andra, och en plats där de tillsammans med sina skolbibliotekarier lär sig öppna fönster till nya världar och perspektiv.
Sveriges Författarförbund vill därför ställa frågan till de kommuner, lokalpolitiker, huvudmän och skolledare som inte följer den nya lagen: Ser ni litteratur, läsning och läsfrämjande pedagogiskt arbete som en fundamental del av skolans uppdrag? Om svaret är ja, följ den nya lagen och lägg pengarna som regeringen skjuter till på att bemanna och utrusta skolbiblioteken. Håll ert löfte att Sveriges alla barn och unga ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Anja Gatu, ordförande Sveriges författarförbund
Vesna Prekopic, förste vice ordförande Sveriges författarförbund
Åsa Anderberg Strollo, styrelseledamot Sveriges författarförbund
