Sluta skönmåla Trumps övergrepp på Ukraina
SVT:s Aktuellt använder helt fel ord
Det känns perverst ibland, vår relation till språket. Vilken valör orden har vid olika tillfällen.
Den som tittade på SVT:s Aktuellt häromdagen fick höra att USA och Ukraina kommit överens, enats om ett avtal. De har hittat samförstånd, och utrikeskorrespondenten Fouad Youcefi beskrev det som ”en viktig komponent i en långvarig fred”.
I SvD:s korta text om saken förekommer ordet överens tre gånger och avtal tio gånger. Hot, utpressning och tvång förekommer inte alls. Expressen rapporterar om enighet, grönt ljus och att Ukraina förhandlat fram mer fördelaktiga villkor. Även i den här tidningen kan man hitta skönmålande beskrivningar av händelseutvecklingen.
Det talas ofta om att svenska medier är fixerade vid att beskriva Donald Trump i negativa ordalag. Det kanske var sant en gång i tiden, nu är vi oftare alltför upptagna av att nyansera och förstå honom.
Något vi däremot är fullständigt fast i är hur vi i formuleringar och verklighetsbeskrivning tillskriver USA överdriven rationalitet och idealism. Det har alltid varit fel. Men det blir sällan så tydligt som när vi talar om USA under Trump.
Här har vi en amerikansk president som krokar arm med en rysk diktator i ett slags gemensam kolonisering av Ukraina. Det facit vi får är, oavsett vad som hänt på vägen dit, ett USA som låtit den ryska militären göra det blodiga grovjobbet – bara för att sen själva kliva in och tilltvinga sig landets naturresurser. Från Putins håll säger man sig också vara sugen på att handla med de mineraler och metaller som USA stjäl från Ukraina.
Det som USA ägnar sig åt är i allra högsta grad besläktat med den ryska invasionen. Metoderna skiftar men resultaten kan bli snarlika. De mördar inte ukrainska civila men de får en hävstångseffekt av att Ryssland redan gjort det.
Det har varit skönt att det funnits relativ konsensus, åtminstone i svensk debatt, om vilka förbrytelser och vidrigheter Ryssland och Putin ägnar sig åt i Ukraina.
Det finns dock en diskussion kvar att ta om det oförlåtliga svek västländernas uppenbart huvudlösa strategi innebär: Alla Ukrainas allierade tycks hellre ha stoppat huvudet i sanden och väntat in Trumps entré än sökt alternativa lösningar innan han tog över i USA.
Det finns också en debatt kvar att ta om hur nära nog samtliga mainstreamröster och analyser i diskussionen om kriget och konsekvenserna hamnat helt snett.
Men den uppgörelsen kan anstå något. Mer akut är att göra något åt språket, eller ospråket, om det som pågår i detta nu. Det här kan aldrig kallas överenskommelser och enighet, det Trump och Putin ägnar sig åt är ett rån, ett brott och ett övergrepp.
Om vårt offentliga samtal och våra folkvalda makthavare inte klarar att använda rätt ord för detta i nuvarande läge finns ingen anledning att tro att de har något att komma med när verkliga lösningar ska formuleras.
