Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Vad ska vi med forskning till? Kött KÄNNS ju bra

Allt som är rimligt upplever en backlash

Grisar gasas ihjäl med koldioxid.

”Det heter faktiskt havreDRYCK”, säger baristan surt och smäller ner havremjölken på disken framför mig. Hon är inte bara otrevlig, hon har fel. EU förbjöd visserligen nyligen 31 ord som förknippar vegetariska produkter med animalier men ”mjölk” och ”burgare” klarade sig till slut undan förbudet.

I somras gick världens mest kända veganska restaurang, Michelin-trestjärniga Eleven Madison Park i New York, ut med att de börjar servera kött. I Sverige har flera veganska finkrogar också fått stänga. Det är inte bara influencern Yoga girl som börjat dricka märgbuljong. Överallt faller vegetarianer och veganer för köttets frestelser som kycklingar på ett slaktband.

 

För några år sedan var jag helt övertygad om att vi nått peak kött, när den svenska köttkonsumtionen stadigt minskat i flera år. Veganism var coolt, hälsosamt och klimatmedvetet. Men eftersom allt som är rimligt går bakåt just nu har vi sett ett slags vibe shift när det gäller animalier. Smör är plötsligt … bra? Från att ha korrekt förståtts som kolesterol och mättat fett har smöret nu rebrandats till något nästan nyttigt. Gediget. ”Hemlagat”. Tvärtemot vad all forskning säger. Vad har hänt?

I Sverige har vi så svag matkultur att vi är otroligt känsliga för trender. I kronologisk ordning sedan 90-talet: low fat, GI, LCHF (high fat), 5:2, periodisk fasta, proteinmaximering och nu så kallad ”ultraprocessad mat”.

Samtidigt rapporteras att tjocktarmscancer – där rött kött är en riskfaktor – ökar hos unga.

Högprocessade livsmedel handlar om det som branschen under många år forskat fram med avancerad kemi. Produktutvecklingens mål har varit att undkomma mättnadskänslor och få oss att aldrig sluta äta. Ostbågar som både är ljuvligt krispiga och smälter i munnen. Söt läsk som varken dämpar törst eller sockersug. I dokumentären ”Farligt gott” (SVT play) intervjuas flera av dessa forskare om sina bidrag till att fler människor i världen i dag är överviktiga än underviktiga.

Och plötsligt har vegetariska korvar gått från att ses som goda i ordet dubbla bemärkelse, till något alldeles för processat. I en hysteriskt rolig och ängslig ”chatta med experten” på DN undrar folk om bröd är för processat. Flingor? Sojafärs? Krossade tomater?! ÄR GRÖT FARLIGT?

 

Här har kött och smör lyckats göra comeback som något ”naturligt”, hjälpt av en spridd konspirationsteori om att vegetabiliska oljor är dåliga. I Ungdomsbarometern 2026 svarade en majoritet av unga att de tänker att kött påverkar deras hälsa positivt. Livsmedelsverket har tidigare visat att hälften av barn som är ett och ett halvt respektive fyra år äter mer än maxrekommendationen rött kött och chark per vecka – för vuxna. Samtidigt rapporteras att tjocktarmscancer – där rött kött är en riskfaktor – ökar hos unga.

Men så här är det med forskning kring kost: Den är jättetråkig och jättestabil. Den bryr sig inte om trender. I väldigt många år har väldigt många studier pekat åt samma håll. Mer vegetabilier, mindre animalier. Frukt, grönt, nötter, bär, baljväxter, oljor, fibrer. Repeat.

Tofutestet är ett dejtingtips till kvinnor som florerat online. Fråga en man vad han tycker om tofu, från svaret kan du ana hur han ser på kvinnor.

Men det hindrar inte politiken från att lägga sig i. I USA har vaccinmotståndaren och hälsoministern Robert F. Kennedy Jr vänt upp och ner på kostpyramiden och uppmanar folk att äta mer animalier, till hela dietistvärldens fasa. I Sverige försökte vår populistiske jordbruksminister Peter Kullgren (KD) få Livsmedelsverket att ändra sina rekommendationer, eftersom han gillar kött. I Skavlans djurspecial utvecklade han att skolbarn måste få välja kött varje dag, allt annat är för mycket politik. Veganen Ed Winters replikerade ”det är bara politik om man tycker att vetenskap är politik”.

Att skolorna borde servera nyttig mat till ungarna är klassiskt folkhälsoarbete. Och kanske borde vi bekämpa den eskalerande barnfetman med annat än Ozempic.

 

När Socialstyrelsen nyligen sänkte rekommendationerna för alkohol rasade folket. Polisstat! Aldrig får man ha kul! Men myndigheternas uppdrag är bara att berätta för oss vad vetenskapen säger om vad vi bör stoppa i oss för att inte bli sjuka. Alla vuxna människor får äta och dricka precis vad de vill.

Jägaren och köttkocken Johan Jureskog, som lade fram den mycket intellektuellt robusta hållningen att han inte vill skjuta gulliga djur som sälar, såg också påtagligt skärrad ut.

Men just nu verkar det som om vetenskapen, politiken och trenderna glider alltmer isär. I internationella riktlinjer för hjärtsjukdom (ESC) och njursjukdom (KDIGO) uttrycker man tydligare och tydligare att man rekommenderar växtbaserad kost. I de nya nordiska näringsrekommendationerna sänkte man från 500 till 350 gram rött kött max per vecka (vilket var det som fick köttministern att lacka ur). EAT-Lancet, ett projekt som världens tyngsta medicinska tidskrift med samma namn ligger bakom, poängterar att hela världen måste äta mer växtbaserat för att rädda liv och klimat.

Men i den allmänna backlashen mot allt som är vett och sans är krig lika med fred och kött är nyttigt. Den nedlåtande internettermen ”soyboy” fångar även in konservatismens, maskulinitetens och manosfärens roll. Tofutestet är ett dejtingtips till kvinnor som florerat online. Fråga en man vad han tycker om tofu, från svaret kan du ana hur han ser på kvinnor.

 

Och hittills har vi mest talat om hälsa. Inget om djurrätt, antibiotikaresistens eller klimat. I ”Skavlan” tappade till och med köttministern talföret när han pressades på vad han tycker om att majoriteten av grisar i Sverige förs in i gaskammare till en plågsam, ångestskrikande död – grisar, som vi ju numer vet är smartare än hundar. Jägaren och köttkocken Johan Jureskog, som lade fram den mycket intellektuellt robusta hållningen att han inte vill skjuta gulliga djur som sälar, såg också påtagligt skärrad ut.

Grisar som får panik när koldioxidgas sprutas in. Bild från Aftonbladets granskning ”Så plågas miljontals svenska grisar – varje år”.

Förra veckan blev grisarnas vidriga förhållanden en viktig valfråga på andra sidan sundet, det danska riksdagsvalet kallades i media till och med ”svinevalget”. Men nyligen kom också den danskaste av nyheter: I en undersökning åt ingen av de tillfrågade enligt de danska kostrekommendationerna. Det är fettsprängd flæskesteg till liten som stor hos världens största grisproducent per capita.

Då kan man undra: Varför ska vi ens ha dessa knäckebrödstorra förmaningar från tråkiga dietister och myndigheter, om ingen bryr sig?

Ja, varför ska vi ens ha forskning? Smör KÄNNS ju bra nu. Biff KÄNNS nyttigt. Alltmedan vetenskapen och kunskapen ligger på slaktbänken.

 

Fanny Nilsson är läkare och opinionsskribent.

Mini Bambino: Är jag ”rödvinsvänster”?
Mini Bambino: Är jag ”rödvinsvänster”?
16:23