Nu blir kropp och hälsa bara ditt eget problem
Med MAHA-rörelsen kommer mässlingen snabbt tillbaka
För mer än 20 år sedan förklarade USA mässlingen utrotad och i somras rapporterades det största utbrottet på tre decennier.
Det är en dyster utveckling, om än inte alls förvånande. När amerikanska smittskyddsmyndigheten i förra veckan presenterade sina nya vaccinrekommendationer möttes de snabbt av stark kritik. De nya experterna, som anklagas för att inte vara experter, har flera medlemmar som varit öppet kritiska till vaccin – och diskussionerna har inte bara varit röriga utan dessutom fyllda av allvarliga faktafel.
Exempelvis rekommenderas inte längre covidvaccin till vuxna eller friska gravida och det har tagits fram nya, förvirrade rekommendationer kring MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. USA:s hälsominister Robert F Kennedy har haft stor framgång inte bara för att han är politikens främsta nepobaby utan också för att han spridit desinformation som tilltalar, framför allt, oroliga kvinnor. Det är kvinnor som känner att de inte har fått den vård de eller deras barn har varit i behov av.
Sloganen ”Make American healthy again” är tagen från en salladskedja, som på mitten av 2010-talet meddelade att de inte längre serverade bacon. Kennedy lanserade den som sin egen när han bestämde sig för att inte längre utmana Donald Trump i presidentvalet, utan sluta upp bakom honom.
Trots att Kennedys förvirrande vaccinpanel nu väcker kritik har MAHA-rörelsen rönt framgångar inte främst genom traditionell politik, utan genom mjuka värderingar och trender som spritt sig långt utanför den tokiga högern. Att oroa sig för vaccin, mögel och gifter i mat har blivit ett sätt att signalera att man tar hand om sig själv och sin hälsa.
I somras publicerade det amerikanska kvinnomagasinet The Cut en artikel med rubriken ”Is food really better in Europe?”. Med hjälp av vetenskap och data försökte tidningen gå till botten med en anekdotisk bevisföring flera amerikanska influencers sprider. Efter sina långa somrar i Europa kommer de tillbaka till USA och vittnar om att i det magiska Europa kan tunna blondiner, som annars tillbringar helgerna med att promenera till sin pilates, dricka kaffe med helt vanlig komjölk i. Och det är sannerligen en chockerade nyhet, eftersom det annars är otänkbart för en trådsmal gumma i New York och L.A. att dricka något annat än nötmjölk.
Stämmer verkligen detta? frågade sig The Cut. Är maten så mycket bättre overseas, att den inte längre gör allergikerna allergiska? Flera påståenden avfärdades och i stället, menade artikeln, hänger de ökade kraven på livsmedelsreglering ihop med den konservativa MAHA-rörelsen. Kommentarerna rasade.
Det är inte längre läkare, forskare eller myndigheter som avgör vad som är sunt, utan influencers och politiker som gör ekonomisk vinning på att ta oron på allvar
”Den här artikeln verkar bara baktala allt Trump-administrationen gör, även när det är uppenbart hälsosammare val”, skrev en av dem och fortsatte: ”Om det här initiativet för nyttigare ingredienser förespråkades av politiker från Demokraterna skulle den här artikeln lista alla uppenbara fördelar med nyttigare mat.”
USA har länge varit världskänt för sina folkhälsoproblem. I början av 2000-talet växte kritiken mot snabbmatsindustrin och obesitas, medicinsk fetma, kallades av landets chefsläkare för en epidemi. I dokumentärfilmen ”Super Size Me” (2004) åt filmskaparen Morgan Spurlock tre mål om dagen på McDonalds, i en månad. Tittare fick följa hans sjunkande hälsa och stigande vikt. Tio år senare var Michelle Obama USA:s första dam och lanserade initiativet ”Let’s move!” och gjorde på den nu nedlagda sociala medier-sajten Vine om hip hop-låten ”Turn up for what?” till ”Turnip (kålrot) for what?”
Samtidigt är amerikansk sjukvård dyrast i världen och näringsrik mat både en fråga om ekonomi och tillgång. 8 procent av amerikanerna har inte någon sjukförsäkring alls. Så hur kommer det sig att Demokraterna har förlorat hälsofrågan till en höger långt ut på kanten?
Under covidpandemin blev frågan om den personliga hälsan politiskt sprängstoff i USA, då tidigare för varandra främmande grupper började bygga politiska koalitioner. Yogatjejer, vaccinskeptiker och rädda mammor fann varandra under ett paraply som hölls uppe av den extrema högern medan liberala demokrater gjorde munskydds- och vaccinfrågan inte bara politisk utan också moralisk.
På så sätt vann den konservativa högern mark hos skeptikern, inte bara genom att ta oron på allvar utan också genom att underblåsa den. MAHA-rörelsen krigar mot allt från fröolja till färgämnen och hälsopsykosen, med rötter i både grova konspirationsteorier och mer lättsamma felaktigheter, dyker upp överallt. Hudvård lanseras utan konserveringsmedel, opastöriserad mjölk trendar och överallt i populärkulturen går det att se en ökad rädsla för ”gifter” i till exempel mat, smink och hudvård.
Hälsan har därmed slutat vara en gemensam angelägenhet, som staten ansvarar för, och blivit en fråga om individens rätt att välja själv. Den egna rätten står över vad som är bäst för kollektivet.
Det är inte längre läkare, forskare eller myndigheter som avgör vad som är sunt, utan influencers och politiker som gör ekonomisk vinning på att ta oron på allvar. Att oron ofta inte har bäring i verkligheten spelar ingen roll och att påpeka något sådant kan få en att verka okänslig. För vad spelar det för roll om man äter gluten eller ej?
Den egna kroppen är det egna projektet, i alla fall så länge man är frisk. När mässlingen plötsligt gör storstilad comeback har individens rätt kostat mer än vad den borde.
Café Bambino: Jeffrey Epsteins offer talar, igen
Konstpodd: I själva verket
