Goda nyheter! Ukraina vinner drönarkriget mot Ryssland
Nyss var det Ukraina som desperat behövde västvärldens hjälp.
Nu kan vi lika mycket behöva Ukrainas.
Då menar jag inte att de slåss för hela Europas frihet och andra självklarheter som alltid sägs i debatten. Jag menar rent praktiskt. När Danmark nyss trakasserades av främmande drönare skyndade Ukraina för att bistå Natolandet här uppe i Skandinavien.
Anders Åslund berättar om de omvända rollerna. Han är före detta diplomat, nationalekonom och en av världens stora kännare av Ryssland och tidigare kommuniststaterna i Östeuropa.
Sedan 32 år bor han i Washington, verksam i tankesmedjor, knuten till Georgetown University. Över hela forna östblocket har han verkat som ekonomisk rådgivare. På 1990-talet var han rådgivare först till den ryska regeringen, sedan ukrainska.
Ytligt sett verkar Ryssland överlägset Ukraina. Ryssland använder åtta procent av sin BNP för krigföringen, Ukraina 50 procent.
Dessutom har USA i princip övergett Ukraina.
– Ukrainarna gör inget väsen av det. De låtsas som att amerikanerna fortfarande är där, vilket de inte är. Ukrainarna anser att de tillverkar tillräckligt med vapen själva, och att de gör det bättre. Privat säger de att deras målsättning är att tillverka drönare utan vare sig amerikanska eller kinesiska komponenter, säger Åslund som besökte Ukraina senast i september.
Ukraina har amerikanska Patriotmissiler i sitt luftvärn. Men i september träffade dessa bara sex procent av sina mål.
– De amerikanska vapnen är inte relevanta längre.
Åslund refererar till samtal med Oleksandr Kamysjin, tidigare minister för Ukrainas försvarsindustri, nu rådgivare till president Zelenskyj.
– I september förra året sa han att de kunde producera 1,5 miljoner drönare per år. När jag träffade honom i januari sa han 4,5 miljoner. När vi möttes för några veckor sedan sa han tio miljoner.
Åslund är mycket mer optimistisk än för ett år sedan.
Ukraina utvecklar ständigt nya system för att ta sig förbi det ryska försvaret.
– De har 1 500 start up-företag som tillverkar hundratals typer av drönare. Det viktigaste just nu är att konstruera sådana som kan bekämpa de ryska shahederna (drönare utvecklade av Iran som nu tillverkas i Ryssland).
Ryssarna tillverkar 200 shaheder om dagen, säger Åslund. Ukraina kommer snart att göra 1000 försvarsdrönare om dagen.
Naturligtvis finns enorma problem. Man har ännu inte lyckats utveckla ett försvar mot ryska glidbomber. På vissa frontavsnitt kämpar sig ryska soldater fram meter för meter, om än till priset av ohyggliga förluster.
Det finns en vedertagen sanning som säger att tiden är på Rysslands sida: det är världens största land och Putin struntar i hur många som dör.
Åslund menar att tiden snarare är på Ukrainas.
Putin har tvingats höja momsen för att få in pengar till statskassan. Putin kommer att tvingas höja skatterna ännu mer för att finansiera kriget. Eller trycka sedlar och skapa hyperinflation.
För första gången sedan kriget började ökar Ryssland inte försvarsutgifterna.
Utrymmet för Putin att föra krig krymper. Sedan augusti har ukrainska drönare träffat minst 16 av 38 ryska oljeraffinaderier. I slutet av september låg 38 procent av den ryska raffinaderikapaciteten nere, till största delen på grund av de ukrainska attackerna.
Ukraina förstör Rysslands viktigaste inkomstkälla för att fortsätta kriget, något som demokratierna i väst inte klarat.
Få kunde för tre år sedan fantisera om Ukrainas häpnadsväckande uppfinningsrikedom och motståndskraft. Å andra sidan kunde knappast någon förutse att vi skulle få ett kolonialt befrielsekrig mitt i Europa.
Ukraina vinner drönarkriget, säger Anders Åslund. De har redan befriat Svarta havet där ryska flottan dragit sig tillbaka för att inte sänkas av sjödrönare.
Idealscenariot, säger han, är att Ryssland hamnar i samma situation som Tyskland 1918. Första världskriget hade pågått i fyra år. Tyska trupper stod fortfarande långt utanför landets gränser både i väster och öster när statsmakten kollapsade under trycket av de inre spänningar som kriget skapade.