14-åring fastställs skyldig till mord för första gången i Foxtrot-kriget
För första gången har domstol fastställt att en 14-åring gjort sig skyldig till ett mord inom ramen för Foxtrot-konflikten.
Men han är för ung för att straffas.
Mordet på en gängledare i en bostad i Västerås i november 2023 innehåller många av de ingredienser som tenderar att återfinnas i vår tids dödliga skjutvapenvåld.
Avrättningen påstås ha ingått i uppgörelsen mellan olika falanger i Foxtrot och tros ha skett på uppdrag av en annan toppfigur i den kriminella miljön, en man som senare dödades i Irak.
Bland dem som nu döms till allt från livstids fängelse till sluten ungdomsvård finns personer som på polisjargong beskrivs som planerare och utförare.
Få av dem har kopplingar till Västerås, än mindre till mannen som dödades.
Det som verkligen sticker ut är att pojken som påstås vara skytten endast är 14 år.
Ur de kriminellas cyniska synvinkel finns uppenbara fördelar med en så ung torped, de kan ju inte dömas, vilket brukar trumfa nackdelar som att barn är klantigare än rutinerade fullbordsgangsters och dräller bevis runt sig.
Västmanlands tingsrätt slog i dag fast att 14-åringen gjort sig skyldig till mord. Men det är endast skuldfrågan som har avgjorts i dennes fall. Han får inget straff.
Medan de fyra åtalade som är över 15 år har genomgått en sedvanlig rättegång har en så kallad bevistalan rests mot den yngste.
Ett förfarande som påminner om en huvudförhandling, med åklagare, advokat och domare på plats.
De här reglerna har funnits länge, men sällan använts, mellan 2008 och sommaren 2023 endast i fem fall.
Men den första juli i fjol trädde en lagändring i kraft som bland annat innebar att bevistalan skulle kunna användas oftare.
Syftet var att ge socialtjänsten bättre verktyg för att sätta in vård för barn under 15 som begår grova brotten.
Fortfarande är det endast rörande de allvarligaste formerna av kriminalitet som det blir möjligt att ta till denna åtgärd, där straffminimum för en vuxen hade varit minst fem års fängelse, men skillnaderna mot tidigare ordning är ändå stora.
I dag är det åklagare som beslutar om bevistalan, tidigare var det socialtjänsten.
Det innebär också att processen i domstol hålls ihop bättre då det finns misstänkta som är både över och under 15 år.
Med allt detta sagt är det inte svårt att förstå att en dom som den i dag kan framstå som otillräcklig.
Regeringen har också mycket riktigt tillsatt en utredning om bland annat sänkt straffmyndighetsålder som ska redovisa sitt resultat i januari.
Justitieminister Strömmer vill inte föregå utredarens slutsatser och har därför duckat frågor om vilken ålder som bör gälla, men den i dessa sammanhang så pålitlige SD-ledaren Åkesson har högljutt drämt till med 13.
I en epok där kriminella gäng lockar in barn i sin verksamhet är det inte svårt att se att en sänkning utan större problem kommer gå att baxa genom riksdagen.
Kriminologer lär påpeka att Danmark ändrade från 15 till 14, vilket ledde till att ungdomsbrottsligheten ökade, främst därför att barn som dömdes fick svårare att klara skolan, och därför så småningom höjde gränsen igen.
Men vem lyssnar på experter nuförtiden?
