Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Amalia, Amelie

Mohamsson vann slaget – men hur går kriget?

Simona Mohamsson påstår att de slopade röda linjerna mot SD handlar om att ta ansvar för Sverige.

Frågan är om hon ens själv tror på sin svulstiga retorik.

Mohamsson (L): ”Stolt över att stå här i dag”
Mohamsson (L): ”Stolt över att stå här i dag”
0:46

Fredag eftermiddag, klockan 14, riksdagens presscenter.

Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson anlände punktligt och de log i kapp och de hade en hel del att berätta för tidningar, radio och tv.

Det är inte många månader sedan som Liberalernas ledare muttrade saker i stil med att SD inte är ett borgerligt parti och att dess företrädare inte beter sig och allt vad det nu var.

Men det här är ett parti som har haft fler linjer mot Åkesson än vad någon orkar räkna till och vad är löften värda då risken för att ramla ur riksdagen är uppenbar.

Mohamsson var taggad, orden sprutade ur henne, närmast maniskt.

– Sakpolitisk överenskommelse.

– Vi tar ansvar för Sverige och för väljarna.

– Vi är redo att kavla upp ärmarna för att inte kaos ska bryta ut.

Pigga pressnissar delade ut dokument till journalisterna, ”Sverigelöftet - ett handslag för ansvarstagande”, fyra sidor om allt från mänskliga rättigheter och energi till skolan och ”tillväxtorienterad reformpolitik för en starkare marknadsekonomi”.

Direkt märkligt är att höra Mohamsson skryta om en överenskommelse om folkomröstning i Eurofrågan. Det har hon tidigare inte velat höra talas om, då opinionen till skillnad mot L är emot byte av valuta.

Jimmie Åkesson, som för inte länge sedan tyckte att Liberalerna är ett onödigt parti som gärna får självdö, log även han och pratade om ansvar för Sverige och konstruktiva förhandlingar.

Mest av alla log Henrik Vinge, kronprinsen, utpekad som Åkessons efterträdare, han log med hela ansiktet, hela kroppen, frågan är vilka kremlologiska slutsatser som går att dra.

Allmänna frågor från pressen kom och gick och tidningar, radio och tv fick sina enskilda intervjuer och de två partiledarna lyckades båda dölja vad detta egentligen handlar om.

Nämligen att ett litet parti som hotas av utplåning var tvunget att ändra inställning till SD för att få de stödröster som krävs för att klamra sig kvar i riksdagen.

Och ett stort parti som vill göra sig av med det irriterande trassel del innebär att i regeringsfrågan ha jobbiga liberaler som stretar emot.

Reportrar stod i kö och Mohamsson besvarade alla näsvisa frågor med sitt stora leende och vad gjorde det att ledande liberaler i Stockholm, Malmö och Uppsala i dag meddelat att de vägrar vara med, att de hoppar av, att de inte ställer upp för omval.

”Vi sålde vår själ redan på Tidö slott”, klagar riksdagsledamoten Jakob Olofsgård i den mindre kvällstidningen.

Liberalernas partiledare ställde en kabinettsfråga, hon segrade, men frågan är till vilket pris.

En ny mätning visar att bara tolv procent av partiets väljare är för en regering med SD-ministrar.

Historien är full av berättelser om generaler som vann slaget men förlorade kriget.

Följ ämnen i artikeln