Gå inte på L:s utspel om förbud mot vinster i skolan
Vinstförbud för aktiebolag i skolan, trumpetar Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.
Hon vet att regeringen inte kommer gå med på detta, men vad gör inte ett utrotningshotat parti för att vinna röster från Socialdemokraterna.
Ny vecka, nya rubriker.
Graham Potter blir ny förbundskapten för herrlandslaget i fotboll, en handgranat har hittats i en lägenhet i Västerås och utbildningsminister Simona Mohamsson är i farten igen.
Hon är onekligen pigg, Liberalernas ledare, fylld av energi och orädd, att hon är purfärsk i rikspolitiken hindrar inte att hon gör utspel och lägger förslag mest hela tiden.
Inför L:s landsmöte i november har nu partistyrelsen bestämt sig för att föreslå ett stopp för vinstuttag i skolan.
Aktiebolag ska fasas ut som ägare av friskolor och ersättas av någonting annat, exempelvis stiftelser.
– Det går inte att komma ifrån att aktiebolagen syfte och och drivkraft är att gå med vinst, har Mohamsson sagt, med beundransvärd insikt i aktiebebolagslagen och marknadsekonomiska realiteter.
Här har de stackars Liberalerna, som ligger och skvalpar mellan två och tre procent i opinionsmätningarna, landat i en position som har stark folklig förankring.
Opinionsmätningarna visar med all önskvärd tydlighet att motståndet mot skolvärldens miljardkoncerner ökar.
För att ta ett exempel: I årets SOM-undersökning, som tittar på allmänhetens åsikter om politiska förslag, tycker tre av fyra väljare att företag med vinstsyfte ska förbjudas att driva skolföretag.
För några år sedan var motsvarande siffra 63 procent. Tendensen är tydlig, befolkningen blir bara tröttare och tröttare på nuvarande ordning. På goda grunder, om någon frågar mig.
Men det finns all anledning till att förhålla sig en smula avvaktande till Mohamssons utspel.
Det är nämligen mer sannolikt att Elvis lever och bor i Vita husets västra flygel än att hon får med sig resten av regeringen på det här.
Tidöpartierna har visserligen bestämt sig för att gå vidare med vad de påstår är en ”helrenovering av friskolesystemet”, men det handlar i huvudsak om ett vinsutdelningsförslag för skolor som startar upp i framtiden och regler som enkelt går att runda.
Redan denna modesta förändring har lett till interna konvulsioner inom Moderaterna, profiler och tungviktare har klagat och suckat och invänt.
Skulle det stora högerpartiet gå med på att sätta käppar i hjulet för aktiebolag i skolan? Generelt vinstförbud? Glöm det.
Vilket hon givetvis är väl medveten om. Men så handlar inte heller förslaget om att få med sig Tidöpartierna på liberalpartistiskt skolpolitik.
Utspelet handlar i själva verket om att försöka vinna väljare. Liberalerna är ett parti som slåss för sin existens – risken för att ramla ur riksdagen efer valet 26 är högst påtaglig – och som blöder åt alla håll.
När Liberalerna gick in i Januariavtalet och ställde sig bakom Stefan Löfven som statsminister flydde sympatisörer högerut.
Och när partiet satte sig i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna försvann väljare till Magdalena Andersson.
Väljare som Mohamsson försöker locka tillbaka med ett förslag som aldrig kommer bli verklighet i Tidöpolitikens Sverige.
