När dumheten växer sig tillräckligt stor blir den ondska i Örebro
Klockan 12.41 tisdagen den fjärde februari fick jag ett mail från Michael S i Schweiz. Han presenterade sig som politisk aktivist och det han skrev skulle föreställa en världsomskakande nyhet:
En domare i Tyskland har slagit fast att massmördaren Anders Behring Breivik i Norge handlade i självförsvar när han sköt ihjäl 69 personer på Utöya 2011. Påstod Michael S.
”Anders Breivik är inte skyldig!”, skrev han på engelska i brevet.
Åtta minuter tidigare hade det första larmet kommit till polisen om skottlossning på Campus Risbergska i Örebro. Där hade ett nytt massmord börjat, det skulle sluta med tio dödsoffer plus en självdöd mördare.
Det visste jag inte när jag läste brevet. En reporter får många bisarra meddelanden i inkorgen men detta var så bisarrt att jag googlade avsändaren. Han driver en kampanj om att schweizarna är offer för ”folkmord” och vill ställa regeringen inför rätta. Breivik är oskyldig därför att människorna han mördade ”aktivt” arbetade för migration.
Ytterhögerns gamla vanliga konspirationsteorier och hat alltså. Jag slängde brevet i den digitala papperskorgen.
När jag hörde om blodbadet i Örebro fiskade jag upp det igen.
Jag tror inte att det finns något omedelbart koppling mellan brevet från Schweiz och mordorgien i Örebro.
Ändå är sambandet uppenbart.
Vi lever i en tid när dumheten premieras mer än allt annat. Det räcker med att gå ut på sociala medier för att se hur en civilisation bryts sönder i skitprat, hat, konspirationsteorier och enfald.
Facebook påstås ha haft något slags faktakontroll som bolaget nu tar bort för att göra Donald Trump glad. Faktakontrollen har dock inte hindrat idiotier, lögner och hat från att frodas.
5 000 vänner har jag på Facebook. Högst ett par hundra av dem har jag en aning om vilka de är. Tidigare var mitt konto en ganska fridsam plats. För fridsam för algoritmerna vars syfte är att elda på känslor, det vill säga ilska och sentimentalitet som får oss att stanna kvar, bråka, gråta, vilket gör Zuckerberg ännu rikare och normala politiska samtal ännu svårare.
En maskin borta i Kalifornien har justerat algoritmerna så att mitt flöde består av fler idiotiska inlägg som stör och förargar. Vilket är meningen.
När jag skrivit så här långt öppnar jag Facebook. Någon har lagt upp en bild på en kvinna med heltäckande slöja som låter sig porträtteras av en gatukonstnär. Man ska flabba.
De sociala medierna är en ständig uppdatering av mänsklighetens sämsta sidor. En illasinnad extremist värderas högre än en Nobelpristagare därför att extremisten väcker känslor och belönas av algoritmerna genom att lyftas upp i flödet. Dumskallar tar lika stor plats som människor med kunskap och intelligens.
Vuxna människor deltar i hatgrupper där man får spy galla över muslimer. ”Jävla avskummet!” skriver en kvinna när polismannen Nadim Ghazale uttalar sig i TV. ”Dessa hjärndöda ‘politiker’ borde omedelbart interneras på vatten och bröd, då dessa landsförrädare är livsfarliga för Sveriges fortsatta excistens!!!!!!” skriver en man.
Dumheten grasserar, dumheten belönas.
När dumheten blir tillräckligt högljudd och omfattande slår den över i ondska – från irritation över invandring, till ilska, till hat, till krav på att låsa in motståndare på vatten och bröd.
En gång såg jag en person radikaliseras i realtid. Han skrev ett kritiskt inlägg om någon av mina kolumner. Rimlig kritik, inget konstigt. Han fick hejarop och skrev något tuffare, hårdare. Ännu fler hejarop. Det slutade med att han skrev att han måste gå ut och spy när han tänkte på min text.
Algoritmerna är listiga. De vet att människor längtar efter bekräftelse. De vet mer om dig än vad du själv gör. Varje gång du går ut på nätet styrs du i en viss riktning och utsätts för hjärntvätt.
Mänskligheten marineras i interkontinental dumhet och hat. Om du är tillräckligt mottaglig och låter dig marineras tillräckligt länge kan du ta dina vapen och gå ut för att skjuta dem som sägs förstöra vårt land.