Langaren kan ha vållat 14-åriga Mollys död
Är mannen som sålde narkotika till 14-åriga Molly ansvarig för att hon dog?
I dag skulle en juridiskt unik rättegång inledas.
Tonårsflickan hittades död i sin säng i Falun den 25 februari i fjol.
Kvällen innan hade Molly festat, alkohol blandades med tramadol, rättsläkare skulle senare fastställa överdos av det narkotikaklassade läkemedlet som dödsorsak.
Tragedin har lett till en hel del uppmärksamhet i såväl rikstäckande medier som lokalpress och flickans öde uppmärksammas i en serie som SVT ska sända i början på nästa år.
Och i dag var det tänkt att en huvudförhandling i Falu tingsrätt skulle inledas där en juridisk fråga ställs för första gången:
Har den unge man som sålde preparaten till Molly gjort sig skyldig till vållande till annans död?
Det är ett såväl straffrättsligt som moraliskt intressant och svårbedömt ämne och givna svar saknas.
Åklagare och advokater har en tendens att ha olika uppfattningar om saker och ting, men i just detta fall är de överens om i vart fall en sak: detta är komplicerat.
Utgångspunkten i juridiken är att den som själv utsätter sig för risk och fara också bär ansvaret om det går illa.
Men i paragrafernas värld finns också utrymme för undantag. Och det här är ett sådant, anser åklagare Kristina Modig.
Att brottet i åtalet rubriceras som grovt vållande till annans död beror på ett antal faktorer.
Försäljningen skedde till ett barn som inte fullt ut insåg faran med att peta i sig tramadol, risken för överdos och död var inte obetydlig, försäljningen skedde för att tjäna pengar och skedde efter upprepade kontakter mellan langare och köparen.
Det så kallade Fentanylmålet i Högsta Domstolen 2020 är härvidlag av intresse.
Åtta personer hade avlidit efter att ha använt nässpray som innehöll preparatet och försäljaren dömdes i tingsrätt och hovrätt till fyra års fängelse för vållande till annans död.
Fallet vandrade hela vägen upp till högsta instans och justitieråden vände in och ut på såväl argument som paragrafer.
Det konstaterades bland annat att även om det under vissa perioder är tillåtet att elda på sin tomt, så kan den som inte har säkerställt att kunna släcka brand ha varit oaktsam.
Dessutom understryks en viktig princip:
Utgångspunkten är att man ”inte behöver ansvara för att andra personer inte själva medvetet utsätter sig för skada eller fara”.
Vilket betyder att den som säljer substanser som ger rus i regel inte är ansvarig om köparen frivilligt petar i sig preparatet och avlider.
Men:
”Ansvar kan dock komma att aktualiseras om omständigheterna är sådana att köparen inte kan anses ha haft tillräckliga möjligheter att ta ansvar för sig själv och sin hälsa”.
Fentanyl är oerhört svårt att hantera rätt. Det behövs inte mycket för att överdosera. Därför fastställde HD straffet.
Det här målet har både likheter och olikheter med fallet i Falun.
En viktig skillnad är att den varianten av Fentanyl som såldes till dem som dog var ny och ännu inte narkotikaklassad. Därför gick det inte heller att väcka åtal för brott mot narkotikastrafflagen.
Molly, däremot, dog efter att ha tagit ett medel som räknas som knark. Det gör situationen enklare för åklagaren.
En uppenbar likhet mellan de två ärendena är svårigheten att dosera preparaten rätt.
En domstol kan också landa i att det för ett barn är svårt att överblicka riskerna.
Men den mycket intressanta rättegången startade inte i dag. Den misstänkte 18-åringen har flytt utomlands och Falu tingsrätt fick i stället för att hålla huvudförhandling ägna sig åt att häkta honom i hans frånvaro.
Langarens advokat säger att han inte tror att klienten tänker återvända till Sverige.
Hur det här slutar återstår med andra ord att se. En rättegång och en eventuell fällande dom skulle onekligen sända en signal till alla de skrupelfria langare som berikar sig på att kränga knark till ungdomar.
Låt oss, inte minst för Mollys föräldrar skull, hoppas att mannen grips och skickas tillbaka till Sverige.
