Bättre begagnade är det nya heta
Toppar återvänder till politiken
Framtidens politiska makthavare får man leta efter.
Återvändarna, de som likt Anna-Karin Hatt (C) kommer tillbaka är desto hetare.
För mig var det oväntat att Centerns valberedning föreslog Anna-Karin Hatt (C) till ny ordförande för Centerpartiet, den fjärde kvinnan på posten. Jag ser det som ett uttryck för Centerns långa, lågintensiva kris.
Hatt har en lång politisk karriär bakom sig, även som politisk tjänsteman. Under åtta år var hon it- och energiminister i Fredrik Reinfeldts regeringar. Men hon är också van vid motgångar. Väldigt van.
Hon förlorade striden om att bli ordförande för ungdomsförbundet Cuf 1996. Femton år senare ville hon bli partiledare men fick se sig slagen av Annie Lööf. 2014 kandiderade hon till riksdagen men det gick inte heller bra. Hon kom inte in.
Hatt är ett utslag av vad jag skulle kalla för en ny het trend – återvändarna, renässansen för de bättre begagnade. På kort tid har ett flertal personer som lämnat politiken, för gott har man trott, återvänt till den. Sannolikt för att toppolitiken innehåller lockelser som makt, inflytande och känslan av att syssla med något viktigt.
Den färska jämställdhetsministern Nina Larsson (L) är en annan återvändare. Hon har tidigare varit bland annat riksdagsledamot och partisekreterare. Efter en paus återvände hon till politiken. Under hennes korta presentation kunde man ana en inte oväsentlig belåtenhet med att vara tillbaka.
Återvänt har också Fredrick Federley (C) gjort. Han var bland annat ordförande i ungdomsförbundet Cuf, riksdagsledamot, ledamot av EU-parlamentet och vice partiordförande innan han lämnade politiken. För ett par veckor sedan valdes han in i styrelsen för Centerns Daladistrikt. En försiktig omstart kan man kalla det.
Jakop Dalunde (MP) är ytterligare en återvändare. Han var bland annat språkrör för ungdomsförbundet Grön ungdom och satt i EU-parlamentet i sju år men lämnade det vid det senaste EU-valet för att bland annat driva restaurang. Men i våras utsågs han till regionråd med ansvar för trafik i Region Stockholm.
Det här är fyra personer som var för sig varit representerade i respektive partis toppskikt, som lämnat politiken men som också kommit tillbaka under de senaste månaderna. Vad säger det oss, mer än att politik är kul? Jag tror det pekar på ett problem. Politiken attraherar inte tillräckligt många nya förmågor.
Demokratin är det bästa styrelseskick som mänskligheten hittills kommit på. En person, en röst. Majoritetsbeslut och inbyggda trögheter när det beslut som ska fattas är tillräckligt stort.
Men även i en så stabil demokrati som den svenska gungar det. Fler ifrågasätter demokratin och de statliga institutionerna. Sämst ser det ut bland de unga. Mer än hälften, 56 procent, tror inte att politiker kan lösa samhällsproblemen enligt Ungdomsbarometerns generationsrapport 2024. Deltagarna är mellan 15 och 24 år. Hela 13 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendet ”demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle”. Bland de yngre pojkarna är andelen en femtedel.
Demokratin bygger på att det finns politiska partier och därmed också att det finns personer som vill ägna sig åt att fatta beslut som kräver svåra avväganden men som gynnar flertalet på kort eller lång sikt.
Ur den aspekten är återvändarna ett positivt tecken. De vill tillbaka till de svåra frågorna. De vill på nytt ta ansvar för våra gemensamma angelägenheter.
Men de räcker inte. Sedan 1970-talet har antalet partiaktiva minskat från 1,5 miljoner till 250 000. De politiska partiernas ungdomsförbund tappade fem procent av sina medlemmar mellan 2014 och 2019 enligt den färskaste rapporten från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De enda som växt är SSU och KDU. Minst var Cuf med drygt 1 400 medlemmar, inte ens fem per kommun.
Det är från dessa smala baser som framtidens politiska ledare ska rekryteras. De som ska entusiasmera oss i orostider, intala oss att det krävs uppoffringar nu för att det ska bli bättre sedan och andra svåra uppgifter. Det inser vem som helst att de inte räcker.
Tills vidare får vi glädjas åt de bättre begagnade. Det är inte det sämsta.
TRE SPANINGAR
Öresundsbron fyller ett kvarts sekel. Jubileet firas bland annat som invigningen. 1 juli tar det svenska kungaparet emot det danska på den svenska sidan. Därefter åker de kortege över bron med ett stopp på Pepparholmen. Det känns som bron borde vara äldre. Den har blivit självklar.
En enig kör varnar för lägre ekonomisk tillväxt globalt till följd av Trumps skiftande besked. Det kan ha drabbat Sverige redan i februari. Enligt SCB:s BNP-indikator minskade BNP med 1,5 procent i februari jämfört med januari. Jämfört med februari förra året var nedgången 0,3 procent.
Skrotningspremien höjs från 10 000 till 25 000 kr. Den högre premien kan sökas av dem som lämnar sin fossilbil på skroten och ersätter den med en elbil. Men 15 000 kr kan också sökas av den som redan fått den lägre premien. Mycket konstigt. Moroten är redan betald, varför ytterligare en?
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.