Digitala våldet kan få enorma konsekvenser
BRYSSEL. Nakenbilder som läcker. Sexistiska kommentarer och rena dödshot.
Det digitala våldet som drabbar kvinnor kan få enorma konsekvenser.
Fråga Zuzana Čaputová.
Det är snart internationella kvinnodagen och i Europaparlamentet i Bryssel ligger i år fokus på det digitala våldet mot kvinnor – när digital teknik används för att kontrollera, trakassera, kränka eller hota någon.
Några exakta siffror på hur många som drabbas är svåra att hitta. Men vissa undersökningar som gjorts visar att 13 procent av kvinnorna har upplevt onlinestalkning och att så många som över 50 procent av alla kvinnor någon gång utsatts för trakasserier online.
Trots den stora mängden offer är det en typ av våld som sällan tas på det allvar som det förtjänar, där offren inte får den hjälp de behöver, just för att det sker online.
– Det är som att vi accepterar att vissa saker som sker på nätet som vi aldrig skulle acceptera offline, sa EU-parlamentarikern Sirpa Pietikäinen.
För konsekvenserna kan bli katastrofala och det finns flera exempel där personer tagit sina liv efter att ha trakasserats på nätet.
Ett annat skrämmande exempel är Slovakiens före detta president Zuzana Čaputová. I ett känslosamt tal berättade hon om hur den glädje hon kände när hon blev den första kvinnan att leda landet, i ett EU där bara 3 av 27 länder har en kvinnlig ledare, förbyttes i en tsunami av hat och hot.
– De attackerade inte bara min politik utan mitt utseende. Inte bara mitt sätt att leda utan även mitt moderskap. Det fortsatte med dödshot mot mig och min familj, sa hon.
Det digitala våldet gjorde att hon 2023 valde att inte ställa upp för nyval, det var helt enkelt inte värt priset.
Men långt fler än politiker utsätts.
Det digitala våldet kan vara allt från läckta nakenbilder (där förresten undersökningar i EU-länder visar att 43 procent av de tillfrågade anser att kvinnan själv har ett ansvar i att de läcker).
Det kan handla om fejkade bikinibilder som de på Ebba Busch – där jobbar nu EU på ett förbud mot så kallade avklädningsappar (deepfake-nudifiering) där siffror visar hur 99 procent av det fejkade innehållet (som nästan alltid är porr) föreställer just kvinnor.
Eller så yttrar sig våldet som sexistiska kommentarer i sociala medier, rena hot eller till att det blir ytterligare en del av våld i nära relation.
– Vi kvinnor är måltavlor för att man inte vill ha oss i det publika utrymmet. Det här är inte ett problem bara för kvinnor, som främst är de som drabbas, utan ett hot mot oss alla. Mot demokratin, konstaterade Lina Gálve, ordförande för Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet, i sitt öppningsanförande.
Sirpa Pietikäinen konstaterar att verktygen för att stoppa det digitala våldet finns, att flera lagändringar redan gjorts, men att de inte används tillräckligt.
De stora plattformarna tar inte sitt ansvar och EU måste se till att de gör det menar hon.
– Om media skulle skriva sådant hat som skrivs på plattformarna skulle de bli stämda, det måste vara samma regler för plattformarna. Jag är så glad att vi äntligen höjer våra röster för att sätta punkt för det här.
För så länge vi låter det pågå genom att kalla det öppna kvinnohatet för yttrandefrihet tillåter vi även ett samhälle där kvinnor känner sig otrygga och där flickor får lära sig att de inte är okej som de är just för att de är flickor, menar hon.
Och att politiker som Zuzana Čaputová inte vågar vara i offentligheten längre.
– Jag tänker på mina döttrar och på Europas alla döttrar. De borde inte behöva vara modigare än sina bröder för att våga leda, avslutade hon.