Högsta domstolen bör pröva morden i Västberga och Tullinge
Domen om de tre morden i Västberga och Tullinge har överklagats till Högsta domstolen.
Det finns goda skäl för högsta instans att pröva målet.
Pojken var bara 15 då han beställde en brottslighet som var exceptionell i sin hänsynslöshet och råhet.
Förra veckan dömdes han av Svea hovrätt till nio år och tio månaders fängelse för att ha anstiftat tre mord och sju mordförsök.
I går överklagade ynglingens advokat Kristofer Stahre domen till Högsta domstolen.
Statistiken talar onekligen för att justitieråden på Riddarhustorget kommer att säga nej till att göra en slutgiltig prövning.
De tar i princip endast upp fall där tingsrätter och hovrätter behöver vägledning och av 9 143 överklaganden förra året blev det endast prövningstillstånd i 114 fall.
Dessutom ska Högsta domstolen någon gång efter årsskiftet avgöra ett annat mord med väldigt ung gärningsperson.
Redan där blir det ett prejudikat om hur domstolar ska se på barn som mördar.
Icke desto mindre finns det skäl att en gång för alla avgöra Tullinge och Västberga. Det hela har nämligen utvecklats till en röra.
Tingsrätten dömde anstiftaren till tio års fängelse. Hovrätten kom i och för sig till i princip samma slutsats, men beräknade straffet efter en helt annan modell.
Dessutom var det en djupt oenig hovrätt som dömde. Ett av hovrättsråden fick med sig de två nämndemännen. Men de övriga två juristdomarna reserverade sig och ansåg att det räckte med sex och ett halvt års fängelse.
Det strängare alternativet vann med siffrorna 3–2, minsta möjliga marginal.
Vilket i sig inte är tillräckligt för prövningstillstånd. Till saken hör dock att majoriteten förde ett intressant men djärvt resonemang och avfärdade förarbeten till lagen som ologiska.
Det är en dom som mellan raderna protesterar mot hur lagen ser ut. Men så är den också skriven i tid då rättsväsendet inte behövde hantera den ena barntorpeden efter den andra. Det är en dom som vädjar till Högsta domstolen om hjälp.
Dessutom kan en väldigt märklig situation uppstå om justitieråden slänger det här ärendet i papperskorgen.
Låt oss leka med tanken att de rejält sänker straffet i det andra mordfallet som ska prövas. Det är inte troligt, Högsta domstolen är inte immun mot åt vilket håll vår tids opinionsvindar blåser, men det är inte heller omöjligt att så sker.
Det skulle se märkligt ut om en 16-årig mördare kom betydligt lindrigare undan än en 15-årig anstiftare för kriminalitet som i båda fallen hade resulterat i livstids fängelse om de var några år äldre.
Inte minst sett i ljuset av att brotten begick med bara fyra månaders mellanrum. Det handlar med andra ord inte om att jämföra straffet för en dödsskjutning som skedde 1971 med en dom för liknande kriminalitet i vår tid.
Lagstiftaren har för övrigt förutsett att just en sådan här situation kan uppstå. Enligt rättegångsbalken får prövningstillstånd medges även om HD redan gjort tumme upp i ett likartat mål.
Skälet till denna ventil är att dömandet inte ska spreta. Att det ska bli rättvist. Men det krävs att överklagandet i det andra målet görs innan HD har avgjort det första.
Det kravet är uppfyllt i detta fall. Högsta domstolen borde pröva även Västberga och Tullinge.
