När hörde någon ett gott ord om invandrare senast?
Förbjuda, fördöma, hota – det är tidens melodi som alla sjunger.
När hörde någon ett gott ord om invandrare och invandring senast?
De är bara av ondo. Invandrare? Ett för fint ord. Låt oss säga ”utlänningar”, det blir en tydligare markör mellan vi och dem.
Sverigedemokraterna visar vägen som så ofta. ”Migrationspolitik baseras inte på utlänningars känslor”, sa talesmannen Ludvig Aspling i SVT:s Agenda apropå förslaget att permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas.
Nästa steg är att kalla dem ”utsocknes”, steget efter det att kalla dem “okristliga”.
Förresten – det sista är redan normaliserat, fast med lätt omskrivning när regeringen säger att vår kultur bygger på judisk-kristen etik.
Till stor del är det naturligtvis sant, även om den fromma Ebba Busch glömmer de hedniska inslagen i våra käraste högtider.
En del av regeringens politik är fullt rimlig. Systemet med permanenta uppehållstillstånd bör ses över. Det är absurt att yrkeskriminella våldsmän som inte är svenska medborgare får stanna i vårt land.
Det är också rimligt att förbjuda burka och niqab på offentliga platser. Där ansluter sig Ebba Busch till Jan Myrdal som i klassikern ”Resa i Afghanistan” 1960 skrev om slöjor, ”celler av tyg”:
“En förlamande och bromsande makt som iglat sig fast i människors sinnen, stäckte deras förmåga och begränsade deras horisont… Kvinnor har stuckits ned, de har hackats i bitar och skändats ty att ta bort burqa är inte blott en förändring av klädseln, det är ett slag riktat mot grundmurarna i det gamla samhället.”
Det finns inget skäl för en demokrati som Sverige att tillåta det livslånga förslavande av kvinnor som burka och niqab innebär.
Har någon sett burka och niqab i Sverige? Beslöjade kvinnor är ovanligare än kristna fundamentalister, ovanligare än nazister som misshandlar mörkhyade på våra gator, ovanligare än klubbar där vita män lär sig slåss inför ett raskrig.
Slöjorna är ett icke-problem. Ändå lyfter Ebba Busch upp förbudet som en viktig reform.
Det ingår i ett större mönster där Ulf Kristerssons tjat om familjer med fem barn också passar in.
Dessa familjer är så få att de saknar relevans för statistiken om bidragssystemen. Ändå är det dem Kristersson använder som exempel.
Vilka tänker vi på när statsministern pratar om stora barnfamiljer som lever på bidrag?
… just det, och det är knappast ett misstag från Kristerssons sida att dina tankar vandrar dit.
Eller tjatet om att Palestinademonstranter skulle utgöra ett hot. Visst, ett gäng skitstövlar bar sig för jävligt åt när de förföljde civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, kanske var det samma skitstövlar som begav sig till utrikesminister Maria Malmer Stenergards trappuppgång.
Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor vill i en debattartikel i DN ha det till att Palestinademonstranter hotar vårt samhälle, nästa steg är att de stormar riksdagen eller utrikesdepartementet som Trumps pöbel stormade Kapitolium.
“Det går inte heller att blunda för att beteendet ofta härrör från andra kulturers icke-demokratiska värderingar”, skriver Thor.
Alltid dessa invandrare! De hotar oss från alla håll! Den ivrige, gläfsande Thors lösning är självklar: utvisningar, strängare straff!
Jimmie Åkesson varnar för ”tvångsblandning” – svenskarna kan tvingas blanda sig med dessa farliga utlänningar!
Disciplin! kräver liberalernas Simona Mohamsson när hon talar om skolan.
“...ni kommer bli av med era svenska medborgarskap och utvisas”, säger Ulf Kristersson i en kommentar riktad till Sveriges gängkriminella. Har statsministern på egen hand ändrat grundlagen, kan han sitta i Rosenbad och efter eget skön landsförvisa icke önskvärda? Är vi tillbaka i 1800-talet?
Vi bombarderas med larm och dystopier, landet blir mörkare och mörkare. Straff. Disciplin. Utlänningar är snyltare och brottslingar, snart stormar de riksdagen.
Var finns de ljusa budskapen? Finns det ingen politiker som kan ge oss hopp?
Vi är utsatta för en massiv indoktrineringskampanj, och vi blir alla sämre människor.