Jimmie Åkesson vinner - igen
Man borde inte förvånas
Man borde fattat det från början - att Åkesson skulle vinna igen.
SD är den långsiktiga vinnaren av Liberalernas kaos.
Att Simona Mohamsson efter att ha förhandlat med Jimmie Åkesson kommit fram till att han inte är rasist är ännu än trofé i SD-ledarens långa rad.
Detsamma gäller att två M-ledamöter i riksdagen med omedelbar verkan byter till Sverigedemokraterna. SD:s övertag över M växer till sex mandat.
Motståndet mot SD var länge kompakt. Dåvarande S-ledaren Mona Sahlin sade att hon inte ville ta i dem med tång. Fredrik Reinfeldt (M) höll med.
Men Jimmie Åkesson och hans partikamrater har med en imponerande målmedvetenhet kämpat för att accepteras som ett parti bland andra. Det har inte gått fort. Men det har varit framgångsrikt.
Sju år efter de kom in i riksdagen, 2017, började muren vittra. Anna Kinberg Batra, då M-ledare, slog fast att hennes parti skulle börja prata med SD i riksdagens utskott. Exakt vad det innebar var oklart. Det var däremot inte reaktionen. Den var våldsamt negativ. Ett ras i väljarstödet tvingade bort Kinberg Batra som partiledare.
Efterträdaren Ulf Kristersson var en besvikelse för SD. Han tog avstånd från dem i stort sett alla tonarter. Men redan hösten 2018, då vi fick vänta på att få en regering i 134 dagar, började M och KD mjukna. Året därpå tog de steget fullt ut. Ebba Busch bjöd på köttbullar och Ulf Kristersson på kaffe. Sedan var Sverigedemokraterna inte längre ett parti som ropade ensamma i öknen. De hade fått två kompispartier.
Det dröjde ytterligare sju år tills nästa parti ändrade sig. Nu var det Liberalerna, av Jimmie Åkesson ofta kallat en ideologisk fiende, som under stora konvulsioner bytte åsikt. Nu ville de jättegärna dela regeringstaburetter med Sverigedemokraterna. Trots att de tidigare hävdat motsatsen.
Jag ska inte spilla många ord på det kaos som omgärdat Liberalernas lappkast. Inte heller på Simona Mohamssons kramande av Jimmie Åkesson, det värdelösa avtalet mellan L och SD eller den ökning av stödet för L som noterades i Aftonbladet/Demoskops färska väljarbarometer. Det är antingen redan historia eller blir det strax.
L-kaosets långsiktiga vinnare är Sverigedemokraterna. Ännu ett parti accepterar dem som en jämlike och kan sitta i samma regering som dem. Det är en stor vinst för Jimmie Åkesson och SD-toppen. På 16 år har de gått från att inte tas i med tång till att tacka nej till Nobelfesten och aspirera på toppjobb som utrikes- och finansminister.
Man borde inte bli förvånad. Det finns ett tungt skäl till Sverigedemokraternas framgångar vid sidan av Jimmie Åkessons uppenbara talang för att hitta argument som går hem. Det stavas matematik.
Flera partier tappade stöd till SD eftersom de var de enda som talade om migrationens avigsidor, ett ämne som andra skydde på den tiden. Att motståndare har bra argument är man van vid i politiken och löser det oftast på det sätt som kallas triangulering. Det betyder kopiering, men utan kalkerpapper. Om det framgångsrika partiet säger ”rosa” säger det triangulerande ”skär”. Väljarmatte, kallar vi det.
En annan viktig gren i den politiska matematiken är makt-matte. Den som vill bli statsminister måste få ihop mandaten som gör att hen klarar riksdagens statsministeromröstning och får sin budget godkänd.
Det var skälet till att Ulf Kristersson svängde om SD. Utan Åkessons mandat skulle han aldrig nå målet – att bli statsminister. Det insåg också KD. I Liberalernas fall var resan längre och ibland obegriplig. Men i grunden handlade det även för dem om makt och inflytande för det egna partiet.
Men nu kan Jimmie Åkesson ha nått vägs ände i jakten på allierade partier. Att S, V, MP och C skulle lägga ner sitt motstånd mot SD förefaller otroligt.
Det borde inte bekymra Åkesson nämnvärt. Hans parti är landets näst största. SD har vunnit det ideologiska slaget och vridit svensk politik längre högerut än någon nu levande kan minnas.
Nu accepteras SD dessutom som ett jämlikt regeringsparti av de enda han själv kan tänka sig regera tillsammans med. De yttre bevisen för makt och inflytande; statsrådsposter, statsrådsbilar, staber och delegationer, regeringsflyg väntar – om hans sida vinner valet. Åkesson är en vinnare – igen.
TRE SPANINGAR
Vändningen i ekonomin skjuts än en gång på framtiden. Det drabbar särskilt ensamstående föräldrar. Enligt en rapport om barnfamiljernas ekonomi 2026 från bl a Majblomman har 41 procent av dessa föräldrar problem att äta sig mätta. Hälften har svårt med näringsriktig mat till hela familjen.
Det globala slagsmålet om arbetskraften har bara börjat. Tyskland ligger långt framme. Systematiskt rekryteras unga indier till framför allt hantverksyrken där bristen är extra stor. Samarbetet mellan tyska staten och indiska rekryteringsfirmor anses lyckat. Utbildning ingår i paketet.
Räkna med kaos i livsmedelsbutikerna på onsdag. Påsken är deras mest hektiska helg. Men nu väntar den prismedvetne kanske till 1 april med storköpen av ägg, sill och snask. Då halveras matmomsen till sex procent. Det motsvarar en prissänkning på 5,36 procent. Sänkningen gäller tom 2027.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.