Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Amalia, Amelie

Det här kommer INTE hända valåret 2026

Trots att det kanske borde

Många tycker att det vore bra om de två regeringsbärande partierna tog gemensamt ansvar för landet i en svår tid.

Politik är det möjligas konst, brukar det heta.

Men en hel del är omöjligt. Politikens ibland säregna logik sätter stopp.

Världen lämnar snart ett politiskt år som vi, främst på grund av Donald Trump, aldrig kunnat tänka ut i förväg. I stället går vi in i ett svenskt valår och de har också en benägenhet att ställa saker och ting på huvudet

Vem hade trott att Ulf Kristersson (M) skulle överge sitt mycket ofta upprepade löfte om att aldrig någonsin regera eller samarbeta med Sverigedemokraterna? Men nu gör han det.

Överraskande var också Stefan Löfvens (S) beslut om att efter bara två månader som statsminister utropa nyval. Skälet var att han fick sin budget för 2015 nedröstad. Men valplanerna ställdes in efter ett av politikens märkligaste avtal, Decemberöverenskommelsen, DÖ. Det satte parlamentarismens grundläggande regler ur spel. Ingen kunde lista ut det i förväg.

Det finns alltså historiska bevis på att den tyske rikskanslern Otto von Bismarcks utsaga om politik som det möjligas konst är sann. Men jag tror ändå att det finns en del som vi redan nu kan slå fast inte är realistiskt valåret 2026.


Moderaterna och Socialdemokraterna bildar inte regering.

Många tycker att det vore bra om de två regeringsbärande partierna tog gemensamt ansvar för landet i en svår tid. Men det finns inte på kartan. Skälen är två. Det första är att M och S behöver varandra som skrämselplank, den lede fi. Inget får de egna väljarna att stå på tå som att kämpa mot ”högern” eller ”vänstern” alternativt ”socialismen”.

Det andra är om de båda partierna inte får 50 procent av rösterna och då är ju hela grejen meningslös.

I teorin är det inte otänkbart att de slår sina påsar ihop. Men då måste krisen vara betydligt, och då menar jag verkligen avsevärt, djupare än idag.


En 10-årspakt mot den grova brottsligheten mellan S och M blir det inte heller. Förslaget lanserades i Magdalena Anderssons jultal. Andra partier kunde också ansluta sig, sade hon.

Vid första påseende kan det här förefalla som ett bra förslag. Den politiska eliten slår sig samman mot gängen med en långsiktig aktionsplan.

Men inte ens Andersson kan tro att idén slår rot och spirar. I Kristerssons framtidsplaner ingår inte att göra sig ovän med SD. Och det skulle han verkligen göra om han öppnade famnen för S-ledaren.


En tillväxtpakt för de ”icke-socialistiska” partierna ville Kristersson ha för ett tag sedan. Det skulle förutom hans eget gäng också omfatta Centern.

Även den här idén är i grunden bra. Sverige brottas sedan länge med låg ekonomisk tillväxt. Men trots det är den inte genomförbar eftersom Centern inte tänker ansluta sig till Tidöpartierna. Motståndet mot SD, och en hel del annat, gör den omöjlig.


Centern kommer inte byta partiledare igen hur dåliga valårets opinionssiffror än är. Under året har partiet haft tre ordföranden och ett nytt byte skulle definitivt spränga smärtgränsen.

Detsamma gäller Liberalerna som bara är inne på sin andra partiledare under 2025. De lyckades trots omfattande tvivel bli överens om inställningen till SD under sitt landsmöte i höstas. Partiet pustar ut och hoppas på ett under på valnatten.

I båda fallen är dörren till högre väljarstöd genom ett partiledarbyte under det närmaste året stängd. Bara en, som vi får hoppas obefintlig, tragisk händelse i den trängre familjekretsen kan leda till det.


Jimmie Åkesson kommer inte att avstå från attacker på muslimer i Sverige. Frågan är snarare när den kommer. Det gör han alltid när opinionssiffrorna sviktar och behöver en extra boost. Han kommer dock kalla det ”islamism”, oavsett om det handlar om det eller inte.

Det finns förslag i den politiska debatten som förefaller både rimliga och förnuftiga. Men som trots det inte kommer att genomföras. Låsningarna är för stora. Motsatsen, att oförnuftet får vägleda, är också förekommande.

Sverige brukar kallas kompromissernas himmelrike. Det är i långa stycken sant. Men det är, i likhet med utvecklingen på den globala nivån, allt mer sällsynt. Nu krävs en riktigt rejäl kris för att det politiska systemet ska ta sig samman och låta landets bästa styra. Inte partiegoismen.

TRE SPANINGAR

 ”Om man tittar på Sverige, jag kritiserar inte Sverige. Jag älskar Sverige. Jag älskar det svenska folket. Men de har gått från ett brottsfritt land till ett land som nu har en hel del brottslighet”, säger Donald Trump i en intervju. Men nästan alla brott minskar utom det grova gängvåldet.

 Idag vänder det äntligen. Det är vintersolstånd och det kompakta mörkret ger långsamt vika för ljuset. Idag är solen enligt svensk normaltid uppe sex timmar och sex minuter, oavsett om vi ser den eller inte. Redan om en månad har soltiden ökat med en timme och tolv minuter. Bit ihop.

 I värsta fall kommer värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP, om 75 år vara hälften av vad det skulle kunna vara. Skillnaden beror på om barnafödandet fortsätter vara mycket lågt jämfört med en stabil befolkningsutveckling av det snitt vi vant oss vid. Ruskigt.

Det här är Lena Mellin
Det här är Lena Mellin
1:38

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.