När jag löser korsord föreslår AI:n ”spörv”
Ny rapport visar att svenskarna är fortsatt skeptiska till tekniken
Det händer att jag fuskar när jag löser korsord. Om jag kör helt fast kan jag dra fram mobilen och googla – och som vid alla googlingar numera får man också upp en AI-översikt med förslag på lösningar. Här är ett verkligt exempel då jag sökte på ”tätting”:
Fyra bokstäver: spörv, lärka, svala, rödhake.
Fem bokstäver: trast, hämpling.
Sex bokstäver: sångare, bokfink.
Sju bokstäver: mesfågel.
AI:n klarar alltså inte ens av att räkna bokstäverna och den hittar på arter – spörv? Bokfink?
Nej, jag är inte så imponerad av den AI som nu implementeras överallt i den digitala världen – och jag är i gott sällskap. I veckan presenterade SOM-institutet vid Göteborgs universitet rapporten ”Svensk AI-opinion 2023–2025”. Även om man förra året för första gången kunde konstatera att en majoritet av befolkningen – 58 procent – har använt sig av en AI-chatbot så är svenskens skepsis tydlig. Över hälften av de tillfrågade, 54 procent, tror att AI är ett hot mot mänskligheten. 38 procent är pessimistiska när det gäller hur samhället kommer att påverkas, mot 25 procent som har en optimistisk syn. Hela 83 procent tror att AI kommer att leda till en försämrad förmåga att läsa och skriva: spörv, fyra bokstäver.
Män har högre tilltro till sin förmåga än kvinnor
En annan stor oro som SOM-rapporten fångar är den för att AI-genererad, falsk information ska påverka demokratiska val – hela 88 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för detta. Det är begripligt, vi möter alla frampromptad smörja i våra flöden och det mesta är inte lika flagrant vansinnigt som Jesus Kristus Trump.
Här kan man också ana en viss medvetenhet hos befolkningen, bara 39 procent tycker sig själv ha en god förmåga att skilja desinformation från riktiga nyheter – män har högre tilltro till sin förmåga än kvinnor. Men det är ändå en hög siffra jämfört med förtroendet för att andra ska klara av att skilja lort från pannkaka: bara 8 procent tror att andras förmåga är ”bra”.
Generellt, konstaterar rapportförfattarna, så är det allt fler svenskar som använder AI-chatbotar men trots det består den negativa inställningen till tekniken. Visserligen tror en majoritet att den kommer att ”en medföra stor ekonomisk utveckling” – men vad spelar det för roll om man samtidigt ser tekniken som ett hot mot mänskligheten?
Kanske beror det på att utvecklingen just nu styrs mer av teknikens möjligheter än av gemene mans behov. Lägg till det de återkommande rapporterna om hur AI slukar oändliga mängder vatten och energi – till exempel här – och därför kommer att förvärra de redan pågående klimatförändringarna, och skepsisen blir än mer begriplig.
Rätt tätting var för övrigt ”amarant”. Till slut löste jag det själv.
Anna Andersson är redaktör och skribent på Aftonbladet Kultur.
